Stadsdelarna söker upp 700 unga som inte går i gymnasiet

Utbildningsförvaltningen i Göteborg har gjort en första kartläggning av gruppen som inte går i skolan. Det handlar om cirka 1.100 ungdomar som i början av hösten kontaktades av förvaltningen per brev.

Skälet till kartläggningen är den nya lagen, som lägger ett större ansvar på kommunerna att erbjuda praktik eller annan utbildning åt ungdomar som inte läser på gymnasiet.

Har åkt till sina hemländer

Det är dock bara omkring 400 ungdomar som svarat på enkäten. Av dessa befann sig 177 utomlands för studier, arbete eller för att besöka släktingar. 64 arbetade, 22 sökte arbete, 20 gick på folkhögskola och ett tiotal var föräldralediga.

– Vad de resterande 700 gör vet vi inte, men troligen har ett antal av dem åkt tillbaka till sina hemländer. Andra jobbar eller söker jobb, säger Lill Backlund på stadskansliet.

Stadsdelsförvaltningarna har nu fått i uppdrag att söka kontakt med så många som möjligt av de 700 ungdomarna, för att erbjuda dem utbildning eller annan sysselsättning.

Siffrorna redovisas i stadskansliets femte uppföljningsrapport för i år, en rapport som förutom kommunens ekonomiska läge även gör en särskild genomlysning av utbildningsfrågorna.

3,1 procent fler barn i förskolan

Tre så kallade prioriterade mål på utbildningsområdet har granskats, bland dem det som anger att andelen elever med godkända betyg ska öka. Så har också skett, men bara i marginell utsträckning. Resultaten varierar också stort mellan de olika stadsdelarna.

– Den allvarligaste kritiken gäller dock den bristande kvalitetssäkringen av bedömningar och betyg. Den innebär att elever som presterar likvärdigt kan få olika betyg beroende på i vilken skola de går, säger Lill Backlund.

Ett annat mål säger att antalet barn inskrivna i förskolan ska öka och en sådan ökning redovisas också – på 3,1 procent. Lill Backlund påpekar dock att förskolan kan få problem framöver i takt med att så kallades gömda flyktingfamiljer träder fram.

Enligt en beräkning finns det mellan 700 och 900 gömda flyktingbarn i förskole- och grundskoleåldern i Göteborg.

Färre erbjuds undervisning på modersmål

– Avgörande blir förstås hur många av familjerna som verkligen kommer att efterfråga en förskoleplats, säger Lill Backlund.

Även målet att alla grundskoleelever ska erbjudas en plats i kultur- och musikskolan lever Göteborgs stad upp till – även om alla inte får ägna sig åt den verksamhet de helst önskar.

Rapporten refererar också Skolverkets pågående granskning av Göteborg. På de flesta punkter får verksamheten gott betyg.

Men det noteras bland annat att andelen ungdomar som erbjuds undervisning på sitt modersmål minskat under lång tid. Enligt rapporten kan det finnas ett samband mellan detta och det faktum att flerspråkiga elever inte alltid når skolans måluppfyllelse.