Stadsdelstorgen fyller en viktig funktion

I ett pågående forskningsprojekt ”Lokal offentlighet” vid Chalmers och Göteborgs Universitet undersöks ett antal Göteborgstorg. Av de undersökningar som redan gjorts går det att förstå torgens stora betydelse för många boende i olika stadsdelar.

Många handlar en stor del av dagligvarorna på sitt närmaste torg. Och även om man kanske inte handlar så mycket på torget så vill man kunna gå dit för att kanske träffa någon man känner eller handla något man glömt. Man vill kunna vara stolt över sitt torg.

Offentligt liv och offentliga platser är idag ett hett ämne för samhällsdiskussion och forskning. Ofta handlar det om städernas mer centrala delar, om ungdomars kaféliv, festivaler, kalas och andra evenemang.

Men stadsdelstorgen är också offentliga platser. Man kan kalla det för lokal offentlighet.

Torg med gemenskap

Efter andra världskriget började det planeras bostadsområden på annorlunda vis än tidigare. Man kallade dem för grannskapsenheter. Målet var att skapa förutsättningar för god gemenskap bland dem som flyttade in.

Husen skulle ligga lite mjukt i naturen och det skulle finnas vackra uterum mellan dem, med lekplatser och möjligheter att mötas utomhus.

I varje område skulle det finnas ett torg där servicen samlades, butiker, post, bank, tandläkare, läkare och ibland ett Forum eller Folkets hus. Det första området i hela Sverige som planerades så var Norra Guldheden. På Guldhedstorget fanns till och med ett kollektivhus med restaurang.

Så byggdes område efter område. Under 40-, 50-, 60- och början på 70- talet fanns grannskapstankarna med i nästan all bostadsplanering. I vissa stadsdelar, som i Björkekärr, blev det små torg på rad efter en huvudgata.

I andra kunde det bli ett ganska stort torg, som Kortedala Torg eller Vårväderstorget i södra Biskopsgården.

Göteborgs-Lokaler vill bevara små torg

När torgen var nybyggda fanns ofta två större livsmedelsbutiker, en Konsum och en privatägd. Det fanns många småbutiker, man kunde ofta handla både bröd, kläder, skor och böcker. De som bodde runtomkring handlade det mesta på sitt eget torg.

Många kvinnor var hemmafruar och få hade bil i mitten på förra seklet. Sedan dess har mycket förändrats.

Stormarknader har vuxit upp runt städerna och de flesta hushåll har en eller flera bilar. Och i förhållande till det enorma varuutbudet i externa köpcentra har de små torgen inte mycket att komma med. Butiker har lagts ner och utbudet har försämrats.

Det kommunala bolaget Göteborgs-Lokaler äger och förvaltar idag ett tjugotal stadsdelstorg här i stan. Man arbetar på många sätt för att torgen skall leva vidare.

Bättre service krävs

Det handlar både om att ha en bra sammansättning av butiker och annan service och att det skall finnas kultur och mötesplatser i en harmonisk och trivsam miljö.

Numera är det vanligast att det bara finns en enda livsmedelsbutik på torget. På de flesta av torgen verkar just livsmedelsbutiken klara sig ganska bra liksom pizzerian, frissan och spelbutiken. Spelbutikerna fungerar här och där som riktiga mötesplatser.

Men skall torgen finnas kvar i framtiden måste fler börja använda även de andra funktionerna.

Och det krävs bättre service, billig mat med kvalitet, trevliga mötesplatser och spännande kulturyttringar för att även de så kallat resursstarka grupperna skall använda torgen. Då behövs det också många fler sittplatser, plaskdammar, skridskobanor och mysiga serveringar.

Bilda stödföreningar!

Kan innerstans kafékultur spridas till stadsdelstorgen? Finns det eldsjälar på torgen, som Birgit på Dr Fries Torg, då finns gott hopp om torgens framtid. Varje stadsdelstorg kanske också skulle behöva sin egen stödförening av boende och verksamma?

Torgfakta

Dr Fries torg ligger strax sydväst om centrala Göteborg i stadsdelen Södra Guldheden.

Torget har fått sitt namn efter Dr Robert Fries och hans porträtt, skapat av konstnären Niclas Österlin, utgör nu torgets symbol.

Torget ritades av arkitekterna Brolid och Wallinder och betraktas numera som kulturhistoriskt värdefullt. Det byggdes för det kommunala Bostadsbolaget 1951-1953 och är ett litet ”parallelltorg”, inte helt ovanligt på den tiden. Detta är karaktäristisk 50-talsarkitektur och uppskattas av fler och fler för det.

Dr Fries Torg är ett litet fint torg med lugn och vänlig stämning. Här finns en kärna av äldre guldhedsbor som befolkar torget nästan dagligen och använder det som sin mötesplats.

Men det bor också en del yngre personer i omgivningen som använder torgets funktioner och ger en lite snabbare rytm åt torglivet.

Dr Fries Torg står inför en del förändringar. Posten kommer så småningom att läggas ner och livsmedelsbutiken vill bygga ut. Funderingar finns på ny bostadsbebyggelse i torgets närhet.