Stadsmiljö värd att vårda och utveckla tas upp i ny bok
– Stadsbyggnadskvaliteter Göteborg är ett komplement till översiktsplanen, en vägledning om de kvaliteter som finns i Göteborg. Byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret vill med det här peka ut vad i stadens miljöer som skall vårdas och utvecklas, säger Maj-Britt Olsbo, arkitekt och projektledare på stadsbyggnadskontoret.
Utveckla det typiskt göteborgska
– Vi vill att skriften ska fungera som diskussionsunderlag när man startar ett stort byggprojekt: Vad är det som är viktigt just här? Vilka allmänna intressen ska vi bevaka i just detta sammanhang? Vad är värt att bevara och vad behöver utvecklas?
Barbro Sundström, stadsbyggnadschef söder, menar att det handlar om att vårda och utveckla det typiskt göteborgska.
– Vi har varit duktiga på att ta tillvara de kvaliteter vi har med till exempel låg bebyggelse innanför vallgravarna, många grönområden och stadsdelar med skilda karaktärer, säger hon.
Hon nämner nya Pedagogen, Hotell Avalon, Svenska hus kontor på Skräddaregatan och tillbyggnaden av konserthuset som några goda exempel på hur ny arkitektur kan smälta samman med den gamla och därmed skapa nya värden.
Trygga och vackra offentliga rum
– Vi har ett tydligt arv som det gäller att vårda och utveckla och där är skriften viktig. Nästa steg blir att utveckla strategier för hur vi kan jobba vidare med Göteborgs stadsmiljö, säger hon.
I förordet till Stadsbyggnadskvaliteter konstateras att det finns många utmaningar inom stadsplaneringen i en tid då både regionen och Göteborg växer. Då ökar förväntningarna på staden som attraktiv regionkärna och då måste stadsplaneringen också ”främja en hållbar utveckling med människan i centrum, så att Göteborg blir en bra stad att såväl besöka som att bo och verka i.”
Skriften har tre kapitel: Stadens fysiska miljö, Människan i staden samt Stadsbyggandets processer.
Stadens fysiska miljö är det mest omfattande kapitlet och har åtta avsnitt: Göteborg och omvärlden, Stadens karaktär, Skalan och tätheten, De offentliga rummen, Skönheten, Vattnet och det gröna, Rörelser och samband samt Miljöanpassat byggande.
”Bra kollektivtrafik viktig för ökad intregration”
Här talas det bland annat om vikten av att utgå från de olika stadsdelarnas speciella karaktärer vid en förnyelse, behovet av fler mötesplatser och att de offentliga rummen ska vara trygga, vackra och trivsamma.
”Människan i staden” tas upp ur tre olika aspekter – integration, vardagsliv och folkhälsa. Här konstateras att Göteborg i många avseenden är en segregerad stad med stora ekonomiska, sociala och kulturella klyftor – och att klyftorna ökar.
– För att öka möjligheterna till integration måste stadsplaneringen alltid värna blandning, tillgänglighet, öppenhet och sammanhang i den fysiska miljön. En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för en ökad integration. Ju större andel resor som företas med kollektivtrafik, desto fler möten uppstår mellan olika grupper av människor.
Stadsplanering som inbjuder till rörelse
I avsnittet om folkhälsa slås fast att var sjunde göteborgare rör sig alldeles för lite och att en trafik- och stadsplanering som inbjuder till rörelse i vardagen – att gå, cykla eller resa kollektivt – är bra inte bara för miljön utan också för folkhälsan.
– Till sist tar vi upp stadsbyggandets processer, samtalet om staden och vikten av att vi skaffar oss gemensamma förhållningssätt, främst inom kommunen. Till exempel att man planerar bostäder och trafik tillsammans, så att inte trafiken blir en barriär i staden, säger Maj-Britt Olsbo.
Kronhuset. Foto: Stadsbyggnadskontoret
Fotnot:
”Stadsbyggnadskvaliteter Göteborg” ska spridas till bland annat stadens förvaltningar, privata byggföretag, arkitektbyråer och Chalmers arkitektstudenter. Den kommer också att finnas tillgänglig på webben. och kunna köpas i tryckt form, för 50 kronor, i stadsbyggnadskontorets reception på Köpmansgatan 20. Så småningom kommer också ett sammandrag i form av en gratisbroschyr.
5013