– Här har man prioriterat bilfiler och vändplatser och allt utom människor som rör sig till fots och vill njuta av staden. Det är dålig stadsplanering och det visar att man inte har sett på stadsplanering som en viktig kunskap, säger Björn Siesjö och fortsätter:
– Det är nog också så att det har funnits så gott om ytor inne i stan att man blivit lite vårdslös med de fantastiska tillgångarna, men den verkligheten lever vi inte i längre, utan nu håller Göteborg på att strypas av sin egen trafiksituation.
Just därför håller stadsbyggnadskontoret på att fundera på hur det stora området runt Centralen kan förändras och användas bättre, och ge rum åt 8 000 nya arbetsplatser och 1 500 bostäder.
Planerna för olika platser och torg har kommit olika långt, men det man kallar ”Stadsutvecklingsprogrammet v. 1.0 Centralenområdet” är nu ändå redo för en första visning och inbjudan till diskussion.
Koppla ihop staden vid vattnet
– Det här området ingår ju i det vi kallar Älvstaden, som omfattar båda sidor av älven. Tillsammans utgör de ett av Nordeuropas hetaste utvecklingsområden och vi står inför en unik möjlighet att göra något som inte bara påverkar Göteborg utan hela regionen positivt. Den tillgänglighet och miljö vi vill skapa blir en drivkraft för etableringar som i sin tur ger ringar på vattnet, säger Katja Ketola som är projektledare för Centralenområdet.
Trots att det idag är ett område som domineras av mer eller mindre tung fordonstrafik så går och cyklar 140 000 personer här varje dag, och de måste prioriteras högre, enligt planerna.
– Även om man på sina ställen gör en tät och hög utbyggnad istället för dagens gator så kan det också skapas stråk och platser som är behagliga i ögonhöjd och som har kopplingar till vattnet. Många upplever det nog som längre, med det är faktiskt bara 400 meter ner till älven från Nils Ericsonterminalens norra entré, och från södra älvstranden är det närmre till Backaplan än till Götaplatsen. Det är just den förskjutning av perspektivet som vi vill uppnå, att skapa ett nytt, levande centrum vid vattnet som kopplar ihop staden, säger Katja Ketola.
Fler broar behövs
En viktig del i den ambitionen är den nya Hisingsbro som ska stå klar år 2020 och då ersätta Göta älvbron, ett femtiotal meter bredvid. Fast det lär inte ta stopp där.
– Vi kommer att behöva fler broar för att möta kommunikationsbehovet, vi tittar till exempel redan på en variant som går från Stigberget från fastlandssidan. Sedan kommer inte framtidens broar att vara så ensamma tingestar som de är idag, till exempel runt Läppstiftet och i Gullbergsvass, där det är stängda fasader och helt dött och otryggt efter klockan 17. Brofästena ska istället omges av tät, varierad och levande bebyggelse på båda sidor älven, säger Björn Siesjö.
Samma sak gäller vid Åkareplatsen, mellan Posthotellet och GP-huset, där det idag råder en kaosartad trafiksituation runt det två våningar höga parkeringshuset. Här kommer det inom en relativt snar framtid att byggas en viadukt över bangården och tågspåren, vilket ska lätta på trafiken runt Centralen.
– Idag är detta en död plats som inte ingår i något sammanhang, trots att man faktiskt har lyckats väldigt bra med att göra angränsande Odinsgatan till en levande stadsgata de senaste åren. Den nya viadukten kommer att omges av butiker och trottoarer tätt intill, för att i första hand underlätta framkomligheten för gående och inte för bilar, butiker och bostäder, säger Björn Siesjö.
Linné och Hjalmar Branting hänger ihop
Att det kommer att bli en livfull diskussion kring planerna så här långt är något som stadsbyggnadskontoret välkomnar. Mycket vatten hinner rinna under broarna innan den exakta utformningen av allting är klar, men principen, att binda ihop staden över älven, den ligger tämligen fast, enligt Björn Siesjö.
– Det är verkligen hög tid att vända på steken och tänka om inne i city. Göteborg har haft sin istid men nu börjar det våras och då gör det som bekant alltid lite ont när knoppar brister. Men området runt Centralen kommer absolut att bli Göteborgs nya centrum och framsida, i en obruten stad utan vita fläckar mellan Linnéplatsen och Hjalmar Brantingsplatsen. Göteborgarna ska få anledning att bli ännu stoltare över sin stad.
Allmänheten inbjuds nu till stadsvandring tillsammans med bland andra Katja Ketola, projektledare för Centralenområdet. Vandringen leds av arkitekten och författaren Einar Hansson, som sätter in områdets utveckling i ett historiskt perspektiv, ändå tillbaka till 1600-talet.
Stadsvandringen äger rum på lördag 27 september kl 14.00 till 15.30. Samling vid Älvrummet, Kanaltorget 1. Fri entré men begränsat antal platser. Först till kvarn! Anmälan sker till anna.ihren@sbk.goteborg.se
Kollage: Gehl architects/stadsbyggnadskontoret