Stärkt ekonomi för stadsdelarna visar oktoberrapporten

Slutsatsen i den senaste uppföljningsrapporten, som omfattar årets första tio månader, förstärker ytterligare tendensen i delårsrapporten från augusti: Underskottet som hotade i början av året är nu i princip åtgärdat.

Dämpade kostnader

Göteborgs ekonomiska läge ser bättre ut inför 2005. När rapporten talar om ett beräknat överskott på uppemot 450 miljoner kronor så innebär det i princip att den kommunala verksamheten går jämt upp. Överskottet förklaras av reavinster och stora engångsintäkter, bland annat återbetalning av retroaktiv moms på parkeringsintäkter från staten.

Eftersom sysselsättningen i landet utvecklas svagt kommer det visserligen inte in lika mycket skatteintäkter som beräknat. Men det kompenseras av att kostnadsutvecklingen i både facknämnder och stadsdelsnämnder har dämpats. Där tyder prognosen på ett överskott.

– Detta är glädjande i och för sig, men det är inget självändamål att nämnderna ska gå med vinst. Det är viktigt att hålla en löpande kontroll, så att både ekonomin och verksamheten är i balans, påpekar Eva Hannerz, budgetchef på stadskansliet.

Utflyttning bekymmer för Linné

Linnéstaden skiljer ut sig rejält från övriga stadsdelar. Prognosen pekar mot ett underskott på 11 miljoner kronor och ett negativt eget kapital – något som egentligen inte får förekomma.

– Läget i Linnéstaden är i högsta grad bekymmersamt, även om kostnadsökningarna nu dämpats något, säger Eva Hannerz.

Enligt Anders Ekström, stadsdelschef i Linné, beror problemen främst på att förvaltningen inte tillräckligt snabbt hunnit krympa sin verksamhet i takt med att befolkningens sammansättning förändras.

– Ett exempel är att det i Linnéstaden föds mellan 400 och 500 barn per år. Bara hälften av dem bor kvar som ettåringar, säger han. En möjlig förklaring till detta är det låga ränteläget. Unga barnfamiljer har idag ofta möjlighet att flytta till större boende i andra stadsdelar.

– Om räntan fördubblades skulle vi sannolikt snabbt få öppna nya förskolor, säger Anders Ekström.

Prioriterade mål tolkas olika

Men allt i stadens budget handlar inte om ekonomi – i synnerhet inte i år. För första gången finns en rad prioriterade mål som ska uppfyllas.

Några av dem utvärderas i uppföljningsrapporten: Fler platser i förskolan och minskad sjukfrånvaro är exempel på prioriterade mål där utvecklingen gått åt rätt håll. Men antalet hushåll som får någon typ av försörjningsstöd har faktiskt ökat något – inte minskat, som målet anger.

Eva Hannerz konstaterar att en del av de prioriterade målen visserligen kan sätta igång intressanta tankeprocesser i förvaltningar och bolag – men att de inte alltid är så lätta att utvärdera.

Ett exempel är målet att alla verksamheter inom kommunen ska delta i mångfaldsarbete.

– Det finns väldiga skillnader i tolkningen av det målet, säger hon.