2005-02-01 | 5 min läsning

    Stor kostnadsökning för skador på kommunens egendom

    Drygt 123 miljoner kronor kostade skadorna på kommunens egendom förra året, nio miljoner mer än 2003. Mest ökade kostnaderna för glaskross och skadegörelse på främst skolor, från åtta miljoner 2003 till drygt tolv miljoner 2004. Det visar ny statistik från försäkringsbolaget Göta Lejon.

    – Ja, det är hemska siffror. Särskilt kraftig är ökningen av glaskross och vandalisering i stadsdelarna. Den bakomliggande orsaken vet vi inte men det är uppenbart att skolan används som ”boxboll”, säger K-G Berglund, v d för det kommunala försäkringsbolaget Göta Lejon.

    Drabbar skattebetalarna

    – Antalet bränder ökar också under 2004, samtidigt som vi lyckats hålla nere kostnaden för skadorna genom larm och andra säkerhetsåtgärder, fortsätter han.

    Av de drygt 123 miljoner kronorna är 48 miljoner kostnader för skadegörelse, bränder, glaskross, inbrott och stölder. Motsvarande belopp för 2003 var 114 respektive 37,8 miljoner.

    Lokalförsörjningsförvaltningen, spårvägen och trafikkontoret har också de fått ökade kostnader för klotter, skadegörelse och glaskross. Vattenskadorna i de kommunala bolagens fastigheter har ökat, från 16,7 miljoner 2003 till nästan 20 miljoner 2004.

    5C46_2.jpg
    Och det är Göteborgs skattebetalare som får stå för de kraftigt ökade skadekostnaderna. Stadsdelar, förvaltningar och bolag måste själva betala eftersom det för 2004 handlar om många små skador som inte överskrider Göta Lejons självrisk. Kostnaden läggs på respektive verksamhet.

    Anlagda bränder i skolor

    Av 79 bränder i skolor under 2004 var 71 anlagda, och 30 av dessa inträffade mellan klockan 07.00 och 18.00. Motsvarande siffror för 2003 var 42 bränder varav 40 anlagda och 21 på skoltid.

    – Frekvensen i brandskador är skrämmande! Merparten är små bränder som kanske inte orsakar så mycket pengakostnader men varje skada har potential att bli en stor skada. Och att de inträffar på dagtid när det finns människor i lokalerna är otäckt, säger K-G Berglund

    Katarina Olsson, som varje år sammanställer statistiken, tycker sig se ett mönster över tid:

    – Det går från vandalisering till glaskross och sedan till bränder. Vi önskar att skolorna ska reagera snabbare på varje vandalisering och ta tag i problemet direkt och försöka se de bakomliggande orsakerna, säger hon.

    Lundby hör till de stadsdelar som lyckats bromsa utvecklingen under senare år. I fjol kostade glaskrosset drygt 300.000, totalkostnaden för klotter, vandalisering och glaskross stannade på cirka 650.000.

    ”Många yngre inblandade”

    Lundby samarbetar med övriga stadsdelar på Hisingen och har bland annat vaktbolag som åker runt bland skolorna varje dag. Stadsdelen har också investerat över en miljon kronor på okrossbart glas de senaste fyra åren.

    – Ja, där ligger mycket pengar så det innebär att kostnaden för glaskross har gått ner men inte så mycket som vi vill. Och vår minskning är inte så stor i år, men tittar man fyra år tillbaka är det stor skillnad. Men vi vill minska kostnaden ännu mer vi och fortsätter jobba med det här, säger Gilbert Westin, säkerhetssamordnare i Lundby.

    Lundbys siffror kan jämföras med Gunnared som fick betala hela 2,3 miljoner kronor bara för glaskross under 2004. Motsvarande siffra för Lärjedalen är drygt 2,5 miljoner kronor.

    – Vi förstärker skalkskyddet på byggnader successivt. Och vi vill ordna bättre övervakning av byggnaderna på icke skoltid, säger Gunnar Finnman som är säkerhets- samordnare i Lärjedalen.

    – Det förefaller som att det är många yngre som är inblandade i vandalisering och stenkastning från utsidan, från 9-10 år och uppåt. Man behöver jobba från alla möjliga håll för att förändra och börja redan i förskolan, fortsätter han.

    Vill kameraövervaka

    Gunnar Finnman hoppas nu på att få använda Hjällboskolan som pilotfall för att skolorna i Lärjedalen ska få kameraövervakning. En metod som varit framgångsrik på Bergsjöskolan.

    – Kameraövervakning är inte gratis men det är inte skadegörelsen heller. Många av skolorna i Lärjedalen ligger lite avsides med dålig insyn. Förutom Hjällboskolan är också Nytorpsskolan i Hammarkullen väldigt utsatt, liksom Bläseboskolan i Hjällbo och delar av Bergsgårdsskolan som har en hel fasad mot skogen, påpekar han.

    Förutom att ha fortlöpande diskussioner med polisen så arbetar Göta Lejon också förebyggande runt om i Göteborg, ihop med bland andra Lokalförsörjningsförvaltningen och Räddningstjänsten. Försäkringsbolaget stöder också olika projekt i till exempel Bergsjön, Tynnered och Biskopsgården.

    Fotnot:
    Göta Lejon sammanställer sedan 1997 statistik från stadsdelar, förvaltningar och bolag enligt Göteborgs Stads säkerhetspolicy. 21 stadsdelar och 36 förvaltningar och bolag har rapporterat in för 2004.



    Prenumerera så du inte missar något nytt!