Stora skillnader i handläggning av socialbidrag

Under ett års tid har Jan Svensson och Marie Hansson på stadskansliets Välfärdsgrupp intervjuat 130 socialsekreterare och enhetschefer inom socialtjänsten i åtta stadsdelar. Resultatet visar att det finns skillnader i hur man handlägger ärenden med försörjningsstöd.

”Kan leda till långtidsberoende”

– Vi har kunnat konstatera att det ser väldigt olika ut i de undersökta stadsdelarna. I vissa avseenden är skillnaderna större än vad som motiveras av befolkningsstrukturen, säger Jan Svensson.

Socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd har ett uppdrag som består av två delar. De ska hjälpa folk att bli självförsörjande – och under tiden betala ut ekonomiskt stöd.

Men enligt Jan Svensson finns det en risk att stadsdelarna fokuserar på den formella, administrativa uppgiften.

– Det kan leda till långtidsberoende av försörjningsstöd. Hela systemet har en tendens att låsa in människor i ett passivt beroende, säger han.

Kräver mer samordning

För hög arbetsbelastning skulle kunna vara en av förklaringarna. Men enligt undersökningen är det inget tillräckligt hållbart argument.

– Däremot bygger stadsdelarnas sätt att jobba ofta på ett förhållningssätt som utvecklades under 1990-talet, då arbetslösheten var hög och tillströmningen av socialbidragstagare var stor, säger Jan Svensson.

Hittills har stadsdelarna jobbat väldigt självständigt med de här frågorna. Men för att personer som söker försörjningsstöd inte ska behandlas olika beroende på var de bor krävs en större samordning.

– Vi måste ha ett gemensamt förhållningssätt för hela Göteborgs Stad, säger Jan Svensson.

Halveringsmål skjuts på framtiden

– Nu ska stadsdelscheferna och socialcheferna tillsammans jobba vidare med de här frågorna. Jag tror att man måste dra lärdom av de framgångsfaktorer som identifierats, som att arbeta med mätbara mål och ett tydligare ledarskap.

Regeringen har som mål att halvera antalet socialbidrags- tagare från 1999 till 2004. Det skulle innebära en sänkning av kostnaderna med 30 procent. I Göteborg har andelen socialbidragstagare minskat med 25 procent till och med 2003.

Men under 2004 har minskningen upphört. I år beräknas kostnaderna för försörjningsstöd uppgå till 950 miljoner kronor. Jämfört med förra året är det en ökning med 34 miljoner kronor eller 3,7 procent.

– Halveringsmålet, som byggde på att sysselsättnings- graden skulle öka från 70 till 80 procent, skjuts framåt i tiden, säger Jan Svensson.

Fotnot:
Stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen, Centrum, Majorna, Högsbo, Tynnered, Biskopsgården och Lundby ingick i undersökningen.