Regnmängderna som faller under ovädret Hans överlastar en del av stadens avloppssystem. Foto: Lo Birgersson
Avloppsvattnet består till stora delar av dagvatten, det vill säga regn och smältvatten. När det kommer kraftiga skyfall, som nu när stormen Hans är här med kraftiga regn och vindar, kan avloppsledningsnätet bli fullt och klarar inte att ta emot allt vatten och leda det till reningsverket, Ryaverken. Genom att brädda vattnet minskar vi risken för översvämningar.
Mest regnvatten
Kretslopp och vatten har bräddat, släppt ut utspätt avloppsvatten på ett flertal platser, och beroende på hur stor mängden nederbörd blir, och på vilka platser, kan det ske igen innan stormen har bedarrat. Genom att brädda, minskar vi risken för översvämningar i husen i det drabbade området. Avloppsvattnet är kraftigt utspätt av nederbörden och består till största delen av just regnvatten.
Direkt efter att bräddningen påverkas kvaliteten på vattnet. Vattnet sprids åt olika håll beroende på strömmar och vind och det är därför svårt att säga exakt var och hur det påverkar vattnet.
Reningsverket tar emot 15 000 liter
I nyare områden, från 60-talet och framåt, bygger man ett extra ledningsnät, ett så kallat spillvattennät, för att avlasta avloppsledningsnätet. I spillvattennätet rinner till exempel vatten från diskhoar, toaletter och duschar. Där blir ledningsnätet inte överbelastat på samma sätt som i äldre områden med bara ett avloppsledningsnät.
Reningsverket Gryaab påverkas så klart också av nederbörden. I normala fall tar reningsverket emot ungefär 4 000 liter avloppsvatten per sekund. Just nu är flödet betydligt högre, drygt 15 000 liter per sekund.
Gryaab kan magasinera vatten för att få ett jämnare flöde och klarar upp till 22 500 liter per sekund.
FAKTA | Skyfallskarta
Göteborgs stad har en skyfallskarta. Där kan du använda för att bedöma risken för översvämning där du bor. Vatten i staden (vattenigoteborg.se). Beräkningarna är ungefärliga så ta dem som en fingervisning om hur vattnet skulle kunna samlas!