2003-02-13 | 3 min läsning

Storslagen utställning

Den 8 maj 1923 öppnade en storslagen utställning i Göteborg. Det låg i tiden att göra stora utställningar. Alla städer med självaktning runt om i världen och Sverige arrangerade sådana.

Utställningarna var dåtidens mässor. Ett positivt framtidsperspektiv utifrån tidens tekniska och industriella landvinningar var ofta huvudsyftet. Denna gång skulle staden dessutom fira sitt 300-årsjubileum och ville därför dessutom ge sina innevånare en bred natur- och kulturhistorisk bakgrund för sin existens.

Även nöjeskulturen fick ett lyft. Att utställningen uppmärksammades långt utanför nationsgränserna kan tolkas som att planerna lyckades.

Höga ambitioner
Ambitionerna kring firandet av 300-åringen var mycket höga. Ett av de bestående resultaten är en bred vetenskaplig skriftserie på över 20 band med spännvidd över både naturvetenskap och humaniora. Att idag betrakta denna långa rad av kunskapsfyllda bokryggar är imponerade.

Bara genomförandet av denna vetenskapliga serie var en fantastisk prestation. I konceptet ingick även Götaplatsen och Konstmuseet som ett praktfullt avslut på Kungsportsavenyn. Här ville man sammanföra kulturella och konstnärliga ambitioner. Götaplatsens roll som ett kulturrum i stadens är fortfarande självklar.

Omfattande bygge
Med huvudentré vid Götaplatsen (nuvarande Stadsteatern) byggdes ett stort område som sträckte sig bortom Näckrosdammen och ner kring nuvarande Svenska Mässan och Liseberg, där nöjesparken anlades.

I området uppfördes paviljonger och utställningshallar där såväl gammalt som nytt exponerades. Inte minst var den framväxande industrin och ännu levande hantverk viktigt att dokumentera och lyfta fram.

Även behovet av nöjen skulle tillfredsställas. Nöjesområden, scener, dansgolv och restauranger hjälptes åt att roa besökarna. Ingen skulle undgå att staden fyllde 300 år.

Jubileum fel år
Planerna för ett stort firande hade tidigt börjat diskuteras redan 1915 bland stadens styrande. Trots god framförhållning lyckades man ändå inte att genomföra jubileet under rätt år. Den egentliga födelsedagen inträffade den 4 juni 1621 då Göteborg fick sitt stora privilegiebrev.

De höga ambitionerna kantades av fördröjande finansiella problem och 1:a världskriget kastade också sin skugga över planerna. Trots att jubileet försenades lades många planer på is för att sedan förverkligast i efterskott. Rom byggdes inte heller på en dag.

80 årsjubileum präglar Gamla Göteborg
Med anledning av att det i år är 80 år sedan invigningen kommer bildvalet under rubriken Gamla Göteborg under hela 2003 att präglas av Jubileumsutställning 1923.

Att lyfta fram denna för staden så storartade men för många nuvarande göteborgare avlägsna händelse kan kanske vara en uppgift i tiden. Från Stadsmuseets sida är vi dessutom tacksamma för hjälp att hitta personer, som kan berätta minnen och upplevelser från Jubileumsutställningen 1923.



Prenumerera så du inte missar något nytt!