På Bergsgårdsskolan i Hjällbo har antalet elever som godkänns i nationella prov i svenska ökat från 15 till 55 procent på fyra år. Och boklånen i skolbiblioteket har tiodubblats.
Här har Storstadssatsningen ökat lusten att läsa, både hos barnen och deras föräldrar.
– De här åren har varit de bästa i mitt 30-åriga yrkesliv, säger Katarina Herthelius, lärare och bibliotekarie som arbetat med Bokfloden, ett av 180 projekt inom Storstadssatsningen i Göteborg.
Tack vare satsningen har skolan kunnat köpa in tusentals nya böcker och varje klassrum har sin egen lilla bokvrå. Skolbiblioteket, nybyggt och fint, har blivit skolans centrum, alltid öppet på skoltid tack vare en extra deltidstjänst.
Katarina Herthelius går runt i klasserna och ”bokpratar” om nyskrivna svenska böcker eller klassiker som Djungelboken, Ronja Rövardotter och Tom Sawyer. Ibland dramatiserar hon böckerna på egen hand.
– Jag har klätt ut mig till fågel, häxa, prinsessa och Selma Lagerlöf, skrattar hon.
Bergsgårdsskolan har sedan tiotalet år nästan enbart elever med invandrarbakgrund. Målet med Bokfloden och andra läsprojekt har varit att locka till läsning så att barnen snabbare lär sig svenska.
– Språket är inkörsporten för våra invandrarbarn, utan språket har de ingen chans, säger läraren Anders Hertz som samordnat storstadsprojekten på Bergsgårdsskolan.
Läslusten ”smittar” föräldrarna
De fristående utvärderarna konstaterar att läsprojekten lyckats mycket bra med att öka läslusten både hos pojkar och flickor, något som ibland ”smittar” föräldrarna där hemma.
Skolan är ofta den enda miljö där eleverna möter det svenska språket. För att Hjällbobarnen överhuvudtaget ska träffa svenska barn, har skolan haft ”vänklasser” i andra stadsdelar, som man hälsat på och gjort utflykter ihop med.
– Egentligen ska alla klasser ha det, men vi har inte lyckats med mer än 60 procent, säger Anders Hertz.
Svårigheten är att hitta en annan klass med en lärare som brinner för idén. Och det är inte alltid lätt att övertyga en svensk föräldragrupp om att det faktiskt finns en vits i att träffa en klass med invandrarbarn från Hjällbo.
– Men vi har en klass som följt en annan i Bergum från årskurs 1 till 4. Så skulle man arbeta om man hade tid, ork och pengar.
Anders Hertz vision är ett utbytessystem, så att klasser från till exempel Fiskebäck eller Askim går i skola i Hjällbo eller Bergsjön någon vecka då och då.
Totalt har Storstadssatsningen inneburit att 4,6 miljoner kronor ”regnat” över Bergsgårdsskolans sju projekt.
– Jag är helt övertygad om att det är väl använda pengar. Men om vi ska kunna gå vidare måste de här pengarna permanentas, säger Anders Hertz.
Mats Fahlgren