Stort intresse för Göteborgs Stads gröna obligationer
Lyssna på radioprogrammet Klotet i P1:
Sara Pettersson berättar om Göteborgs Stads gröna obligationer
Sveriges radio: Stort intresse för gröna investeringar
De gröna obligationerna är ett ekonomiskt styrmedel som Göteborg som första stad i världen har arbetat med sedan 2013.
I förra veckan arrangerade Göteborgs Stad tillsammans med organisationen Climate KiC konferensen Green finance workshop och huvudfrågan var då hur ekonomiska styrmedel kan användas för att påskynda omvandlingen till mer klimatsmarta städer. Företrädare för miljö, teknik och finans från flera Europeiska städer i Europa hade samlats för att prata om hur man kan inspirera till gröna investeringar.
Investerarna står i kö
Och det finns ett stort intresse bland investerare att veta att pengarna används för att utveckla gröna städer. Från 2013 till 2016 ökade marknaden från 13 miljarder till 90 miljarder kronor.
Investerarna står i kö när Göteborg Stad ger ut gröna obligationer och nya investerare som tidigare inte varit intresserade av Göteborg Stads obligationsprogram hör av sig. Många investerare vill också vara med i marknadsföringen av obligationerna, något Magnus Borelius aldrig sett med vanliga obligationer.
”Staden har gjort sin hemläxa med miljöarbetet”
Det är projekten och tillgångarna som obligationerna är till för att finansiera som är klimat- och miljövänliga som gör en obligation grön.
– Framgångsfaktorn för Göteborg Stads gröna obligationer ligger i att staden redan innan har gjort sin hemläxa med sitt miljöarbete. Göteborg har gått från en smutsig industristad till en renare kunskapsbaserad ekonomi, säger Magnus Borelius.
Han betonar det goda samarbetet mellan finans- och miljöavdelningen som kommit ut av arbetet kring gröna obligationer. Samarbetet har öppnat nya möjligheter för båda avdelningarna.
– Vi har lärt oss av vararandra, säger han.
”Det krävs tillit och transparens”
Värdet av de gröna obligationerna är inte avvägt utifrån om miljöarbetet i de gröna projekten är lyckade. Men det är inte bara reda siffror investerarna kräver utan också garantier och insyn i att pengarna används just till gröna projekten som de är avsatta för.
– Det krävs betydlig mer tillit och transparens mellan långivare och investerare och mer rapportering, säger Magnus Borelius.