Studiebesöksverksamheten är en viktig del i arbetet att få allmänheten att använda avloppet på rätt sätt. Sofia Cullberg är kommunikatör på Gryaab och en av guiderna. Foto: Emelie Asplund
– Vi längtar efter eleverna, de är både härliga och våra bästa ambassadörer, säger Sofia Cullberg, kommunikatör på Gryaab.
Gryaab ägs av Göteborg, Ale, Bollebygd, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Elever som går i årskurs 4 – 6 i kommunerna får komma på besök till avloppsreningsverket Ryaverket. I år startar studiebesöksverksamheten vecka 9 och 35 klasser är inbokade på besök under våren. Stort fokus ligger på att prata med eleverna om att hur vi kan hjälpas åt för att havet ska må så bra som möjligt.
– Eleverna suger i sig kunskap, är nyfikna och intresserade. Sedan går de hem och delar med sig av det som de lärt sig till familjen, kompisar och släkt, säger Sofia Cullberg som håller i besöken tillsammans med Ellinor Günther, kommunikationsansvarig.
Får följa avloppsvattnets väg
Under studiebesöket får eleverna en rundvandring på reningsverket. De får följa avloppsvattnets väg från att det kommer in via de olika stegen i reningsprocessen till att det släpps ut i havet.
– Vårt huvudfokus är att rena avlopppsvatten från näringsämnen som annars skulle övergöda havet, vi renar vattnet från kväve, fosfor och organiskt material. Det är det som Ryaverket är byggt för, inte att ta hand om massa skräp och fett. Det får vi ändå göra och det ställer till problem i både tunnlar, rör och maskiner och det ställer till problem. Det är därför det är så viktigt att man använder avloppet på rätt sätt.
Ett studiebesök många minns
För att det ska bli ett så bra besök som möjligt är det viktigt att klasserna förbereder sig genom att läsa på och göra övningar på Gryaabs skolsajt. Besöket tar ungefär 1,5 timme och sker i dialog mellan guiden och eleverna som brukar ha många frågor och kloka tankar.
– Vi får ofta återkoppling på att besöket är populärt. Delvis tror vi det har att göra med att de får använda alla sina sinnen. De får titta på vattnet som forsar, lyssna på alla ljud och känna hur det luktar.
Hur har ni nått ut till eleverna under åren med pandemi?
– Vi har satsat extra på kunskap på vår webbplats i stället, lagt upp filmer och mer material till lärare och elever. Det har fungerat bra, men nu är vi jätteglada att komma igång med studiebesöksverksamheten igen.
Gryaab tar emot ungefär 2000 besökare per år. Största delen är skolklasser, men även representanter från VA-branschen, andra reningsverk, utländska besök och politiker.
I år fyller Gryaab 50 år och i september kan allmänheten boka in besök på Ryaverket.
Ryaverket renar avloppsvattnet i Göteborgsregionen och släpper ut det renade vattnet i havet. Foto: Emelie Asplund
FAKTA | Tips för ett renare hav
Det finns flera tips på hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att få ett renare hav.
- Spola bara ner det som gått genom kroppen och toapapper i toaletten.
- Ha en papperskorg på toaletten att slänga till exempel tops och våtservetter i.
- Använd miljömärkta produkter när du städar och tvättar. Överdosera inte.
- Häll inte ut kemikalier i avloppet, lämna det på återvinningscentralen i stället.
- Fett som stelnat kan orsaka stopp på reningsverket. Torka därför ur stekpannan innan du diskar den och häll inte ut olja i vasken när du friterat.
FAKTA | Bioprodukter från reningsverket
Reningsprocessen på Ryaverket resulterar i två biprodukter. Det blir slam som kan användas som gödsel när det är behandlat och då återförs fosfor till kretsloppet. När slammet tas omhand bildas biogas som görs om till fordonsbränsle.