Styrsö bäst och Bergsjön sämst i miljöklassen

– Enkäten ger både helheten och delfrågorna. Det har inte gjorts på det här sättet tidigare i Sverige, säger Marie Stoltz-Löfgren som är kvalitetsstrateg för Göteborgs Stad.




Enkäten har gjorts så att varje stadsdel tydligt kan se vilka miljöområden som de boende är mest nöjda respektive missnöjda med. De som svarat på frågorna har också talat om vilka miljöfrågor som de tycker är viktigast. Kombineras dessa svar kan Göteborgs Stad och stadsdelarna se vilka miljöfrågor som borde prioriteras för att maximera den miljökvalitet som invånarna upplever.

Miljö i undersökningen har fått en bred betydelse. Det är allt från buller från trafiken till trygghetsfrågor, tillgång på cykelbanor och synpunkter på boendet. 62 procent av de 8.000 göteborgare som fick enkäten i augusti har svarat.

Enkäten bygger på Statistiska Centralbyrån, SCB:s ”nöjd kundindex”-modell. Siffrorna som redovisas för varje miljöfaktor är uppbyggda runt en skala som går ifrån 0 till 100. Värden under 40 betraktar SCB som klart underkänt. Varje miljöfaktors betyg bygger på en rad olika frågor i enkäten.

Bergsjön klart sämst betyg

Bergsjön har det lägsta betygsindexet för samtliga miljöfaktorer och Styrsö har det högsta för fyra av de åtta faktorerna.

SCB har tagit fram ytterligare tre miljöindex

– Jag är förvånad över att Bergsjön hamnar så dåligt på samtliga miljöfaktorer. Det är så tydligt, säger Johan Müllerström som är delprojektledare.

Helhetsbetyg för stadsdelarna

Betygen för de olika miljöfaktorerna har också slagits ihop till ett helhetsbetyg för varje stadsdel. Detta betyg varierar stort mellan de olika stadsdelarna. Göteborgarna har också fått betygssätta Göteborgsmiljön i sin helhet. I nästan alla fall så ger de boende den egna stadsdelen högre betyg än vad de ger hela Göteborg. Undantaget är Biskopsgården, Lärjedalen och Bergsjön.

Den egna stadsdelens helhetsbetyg – enligt SCB:s nöjd kundindex (mest nöjda överst)

Bostadsfrågan mycket viktig

I 16 av stadsdelarna har bostäder fått ett lågt betyg och ett högt effektmått. Det betyder att göteborgarna tycker att det är viktigt att det görs något åt bostadsfrågorna.

– Boende är väldigt viktigt. Det överskuggar nästan allt. Därefter är det tryggheten som är viktigast, säger Johan Müllerström.




– Det är för få bostäder och för få valmöjligheter, men människor trivs och tycker att bebyggelsen är trevlig där de bor, säger han.

Störst skillnad mellan stadsdelarna när det gäller någon miljöfaktor hittar man på trygghetsområdet. Styrsö har gett det högsta betyget, 83 och Bergsjön det lägsta på 37.

När det gäller olika störningskällor, till exempel från biltrafik, så känner sig göteborgarna generellt sätt inte störda. Men många tycker samtidigt att just den frågan är viktig.

Synpunkter på nedskräpningen i sin egen stadsdel i Göteborg har ganska stora variationer. Styrsö får högst betyg med 66 medan Bergsjön får lägst med 43.

Stor variation i resvanor

De olika stadsdelsborna har väldigt olika miljöanpassade resvanor. Bilkörning är ett transportsätt som sänker miljöbetyget, särskilt om man åker en och en i bilen. Torslanda får sämst betyg på 30 medan Styrsö för högst på 82.

Däremot hamnar Torslanda i topp när det gäller miljöanpassade vanor med betyget 74. Sämst betyg får Linnéstadens invånare med 60. Framförallt är det avfallshanteringen och sopsorteringen som fungerar dåligt i Linnéstaden.

– Vi kan vara miljömedvetna på olika sätt, till exempel i resandet eller med hanteringen av våra sopor. Torslandaborna är duktiga på att källsortera men de åker mest bil i hela stan, säger Marie Stoltz-Löfgren.

Frågorna som ligger till grund för betyget för miljöanpassade vanor är bland andra om man köper miljömärkta varor, köper lokalt producerade livsmedel, använder lågenergilampor, släcker lampor där ingen vistas, sorterar sitt avfall och återlämnar returförpackningar.

Dålig sopsortering i Linnéstaden




De som bor i centrum är sämre på avfallshantering än i övriga Göteborg. 47 procent av dem som bor i Linnéstaden sorterar till exempel aldrig sitt avfall till kompost. Även antalet återvinningsplatser är lägre i Linnéstaden än i övriga stadsdelar.

– Linnéstaden och centrumdelarna och deras avfallshantering lämnar lite övrigt att önska, säger Johan Müllerström.

Brist på toaletter

När det gäller enskilda frågor, som ingått i respektive miljöfaktor, är det bristen på toaletter både i stan och i grönområden som får allra lägst betyg av göteborgarna. Högst betyg i en enskild fråga får ”är du nöjd med tryggheten när du vistas utomhus dagtid där du bor”.

Cyklisterna finns i Majorna

Undersökningen visar också att flest göteborgare som cyklar till arbetet eller skolan bor i Majorna, Linnéstaden och Härlanda. De som bor i Bergsjön och Lärjedalen cyklar sällan.

När det gäller kollektivtrafiken så används den mest för resor till jobb och skola av dem som bor i Gunnared och Bergsjön, och minst av de boende i Torslanda och Askim.

Jämlikt mellan könen

Undersökningen visar också att det inte är någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller miljöbeteende.

Nya miljöenkäter i framtiden

Miljöenkäten ingår i Göteborgs Stads arbete med kvalitetsmätningar för att utveckla och förbättra verksamheterna. Miljön är ett helt nytt område där det görs mätningar. I fortsättningen ska miljökvalitetsmätningen göras en gång om året. Sedan tidigare finns kvalitetsmätningar inom förskolan, grundskolan och äldreomsorgen. Kvalitetsmätningarna går också under namnet Balansen.

Enkäten är en del i det så kallade miljöstyrkortet som har till syfte att föra ut miljökunskap till invånarna om hur miljön är där just jag bor i den egna stadsdelen. Tanken är att det ska vara ett tydligt medborgarperspektiv på frågeställningarna som gör att de känns viktiga för invånarna.

Frågorna i miljöenkäten har tagits fram av Agenda 21 Göteborg, Kretsloppskontoret, Miljöförvaltningen, Park- och naturförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret.