Succé för historiska Göteborgskartor på nätet

Framför allt kan släktforskare vara mycket nöjda med de adresskalendrar från 1800- och 1900-talet som SBK lagt ut på nätet sedan i höstas.

Med största säkerhet är det släktforskare som står för huvuddelen av de 377.000 sökningarna från 1 september till mitten av februari. Och sökningarna kommer inte bara från Sverige.

Släktforskare spara mycket tid

– Vi kan se att vi haft besökare från USA, Kanada, Sydafrika och Asien. Så adresskalendrarna – den tidens ”telefonkataloger” har blivit väldigt populära, säger William Försth.

För en släktforskare är det mycket tidssparande och enkelt att kunna ladda ner en hel adresskalender och sedan söka i den, till exempel på olika yrken.

– Om man hade en släkting som var snörmakare, söker man i fritext på det och så får man upp alla snörmakare i Göteborg under det aktuella året. Och det kan man alltså göra hemifrån och behöver inte gå till ett arkiv, säger William Försth.

Passade på under sommaren

Stadsbyggnadskontoret har också lagt ut historiska kartor – de äldsta från början av 1700-talet.

– Där har vi haft betydligt färre besökare, runt 3.000 träffar. Jag gissar att kanske 300 personer är inne och tittar på kartorna då och då, säger William Försth.

Det var han själv och en kollega som tog sig an att skanna in adresskalendrarna i somras – på en vanlig kontorskopiator med skanner.

– Vi passade på under byggsemestern. Då är det lite lugnare här, eftersom vi arbetar mycket ihop med byggbranschen, säger William Försth.

”Som att bläddra i tobaksblad”

Nu har de lagt ut cirka 100 historiska dokument på nätet, men närmare 500 finns i digital form och kommer att läggas ut. Man har också hjälpt Mölndal och ett par andra kranskommuner att göra likadant.

Detta handlar inte bara om att ge användarna bättre service, utan främst om att skydda de ömtåliga originaldokumenten. Inte minst adresskalendrarna är ömtåliga, trots att de inte år så gamla.

– De trycktes på ganska dåligt papper, så det är som att bläddra i tobaksblad, de faller ofta sönder, berättar William Försth.

Adresskalendrarna hittade han och hans medarbetare på fastighetskontoret och på Stadsmuseet, efter lite detektivarbete. En komplett uppsättning har dock funnits på Landsarkivet i flera decennier.

– Det var ju roligt vi blev först med detta. Samtidigt är det tråkigt att det tagit så lång tid, det kunde ha gjorts för länge sedan, kommenterar William Försth.

Vill inte ta betalt för servicen

Han inser att man skulle kunna ta betalt för den här populära servicen, men det vill han inte.

– Jag är väldigt mycket emot att ta betalt för historiskt digitalt material, även om många andra gör det. Vi är nog unika som kör helt gratis men så vill jag att det ska vara. Det skulle vara tråkigt om historisk forskning blev en materialsport – ungefär som golf, säger William Försth med ett skratt.

– I stället hoppas jag att forskarna kräver att materialet ska vara gratis, så att de aktörer som tar betalt får anpassa sig.

Tvåa i tävlingen om Årets arkiv

På tisdagen var det final i tävlingen om Årets arkiv där SBK:s arkiv var en av tre finalister. Årets utmärkelse gick till Arkivcentrum i Örebro. Stadsbyggnadskontoret fick nöja sig med att dela andraplatsen med Sollentuna kommunarkiv.

Juryn prisar stadsbyggnadskontoret för en stor förvandling under de senaste åren, då man gått från att vara helt analogt till att bli ett växande digitalt arkiv. Arkivet har också lyckats förbättra service och tillgänglighet för sina användare.

Tävlingen arrangeras av bland andra Riksarkivet och Näringslivets arkivråd, för att uppmärksamma arkivens roll i samhället.

Fotnot:
För att kunna se kartorna på stadsbyggnadskontorets webbplats krävs det att man laddar ner ett särskilt program, som kan läsa djvu-formatet. Programmet är gratis och kan laddas ner via länken nedan.