Tidiga insatser för sjukskrivna ger kortare rehabilitering
Sedan knappt ett och ett halvt år finns fyra samordningsförbund i Göteborg: Hisingen, Centrum, Nordost och Väster. Själva grundtanken är att socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och vårdcentralerna ska koordinera sina insatser med varandra.
Lyckat försök blev permanent
Handläggare från de olika myndigheterna sitter ner tillsammans, oftast i en lokal de delar, för att få en samsyn kring behoven. Därefter beslutar de gemensamt om samordnade insatser – skräddarsydda för varje individ.
Metoden har prövats på Hisingen sedan 1997 i Delta-projektet, en verksamhet som nu permanentats under Samordningsförbundet Göteborg Hisingen.
– Då var fokus på rehabilitering av personer som redan var långtidssjukskrivna. Efter hand har vi mer och mer förstått betydelsen av tidiga insatser. Om vi kommer in i ett tidigt skede förebygger man att personer blir långtidssjuka och långtidsarbetslösa, säger Ola Andersson, ansvarig tjänsteman på Samordningsförbundet Göteborg Hisingen.
I en nyligen publicerad rapport redovisas två av förbundets inriktningar: socialmedicinska insatser och arbetslivsinriktade aktiviteter.
Förra året var totalt 3.875 personer på Hisingen aktuella för samordnade insatser. Fördelningen av individer mellan områdena är jämn, däremot är könsskillnaderna relativt stor.
Lättast och snabbast att hjälpa ungdomar
68 procent av dem som var i behov av socialmedicinska aktiviteter var kvinnor medan 59 procent i den arbetslivsinriktade gruppen var män. I båda grupperna var den dominerande andelen mellan 25-46 år. Socialmedicinska hade en ganska stor andel äldre, 31 procent, och arbetslivsinriktade många yngre, 42 procent.
Enligt rapporten har samordningen effektiviserat rehabiliteringen. Vårdcentralernas team visar upp siffror som tyder på att samarbetet förkortar och förhindrar sjukperioden.
– 76 procent av Hisingsborna har haft kontakt med teamet kortare än sex månader, säger Ola Andersson.
De allra flesta som avslutat sina arbetslivsinriktade aktiviteter kunde försörja sig själva. 73 procent hade antingen fått jobb eller börjat studera.
– Lättast och snabbast går det att hjälpa ungdomar. Det är också en grupp vi satsar särskilt på, säger Ola Andersson.
Svårt rehabilitera dem med dubbeldiagnos
Missbruk kräver långa rehabiliteringar, uppemot flera år. Verksamheten SANNA vänder sig till missbrukare och efter sommaren startar en ny verksamhet för personer med dubbeldiagnos. En av de svåraste grupperna när det gäller rehabilitering.
– De har både missbruksproblem och en psykiatrisk diagnos. Idag är insatserna inte alls koordinerade mellan socialtjänsten och psykiatrin. Det är till och med så att de kan vara kontraproduktiva, att den ena insatsen motverkar den andra, säger Ola Andersson.
Uppgifterna blev tydligare
Även om rapporten visar att samordning ger kortare rehabilitering går det inte att dra några värderande slutsatser. Men enligt en omfattande utvärdering av Delta-projektet som genomfördes 2001 uppskattas arbetssättet både av dem som deltar i aktiviteterna och av handläggarna.
– Uppgifterna för de olika myndigheterna blev tydligare och handläggarna upplevde att de blev duktigare i sin profession, säger Ola Andersson.
– En vanlig kommentar från individerna var ”äntligen har jag blivit sedd och får rätt åtgärder”. De kände sig mer delaktiga i sin rehabilitering.
Fotnot:
Socialmedicinska aktiviteter utgår från vårdcentralerna. Där finns team bestående av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, kuratorer, psykologer och handläggare från försäkringskassan.
De arbetslivsinriktade aktiviteterna finns på flera ställen. På Arbetsmarknadstorget på Vågmästaregatan 1 sitter handläggare från både arbetsförmedlingen och socialtjänsten i samma lokaler.