Tillmy vill få fler att agera mot rasism

För att veta hur vardagsrasismen kan förebyggas och motarbetas finns en plan mot rasism inom Göteborgs Stad. Men det krävs ändå mer reflektioner för att förstå vad det kan innebära i praktiken.

 Socialsekreterare Tillmy Ukbu har börjat hålla workshops för chefer, medarbetare och enheter där det kan bli lättare att förstå hur medarbetare kan uppfatta små, små kommentarer på ett annat sätt än det var tänkt.

Håller workshops för chefer inom Göteborgs Stad

–  ”Jag ser inte färg, alla är lika för mig” säger en del. Det kan låta vänligt och inkluderande, men det raderar ut de maktstrukturer som finns och riskerar osynliggöra den som har erfarenheter av diskriminering på grund av hudfärg. Vi behöver kunna reflektera kring vithetsnormen och skapa förståelse för hur man kan uppleva den, säger Tillmy Ukbu.

Hon arbetar som socialsekreterare på förvaltningen för funktionsstöd och håller i workshops för chefer på olika förvaltningar inom Göteborgs Stad som har medarbetare med olika bakgrunder.

Det finns många exempel på dessa subtila kommentarer som kan vara svårt att märka och därmed svårt att göra något åt. Men enligt forskningen kan vardagsrasism och små subtila kommentarer leda till minoritetsstress. Det handlar om mikroaggressioner som kan leda till stresspåslag.

”Höjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ångest”

– Det sliter på psyket och forskning har visat att det finns en höjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ångest. Det kan göra att folk inte trivs på sitt jobb, att deras prestationer inte får samma trovärdighet som andra. Utmattning kan leda till sjukskrivningar som kostar samhället pengar, säger Tillmy Ukbu.

Av dem som utsatts för diskriminering anger 43 procent att det beror på etnicitet

– Vi har medarbetare som har upplevt rasism på vår förvaltning, berättar Tillmy

Två procent uppger att de utsatts för trakasserier eller någon form av diskriminerande särbehandling av en kollega. Två procent av en chef. Något fler har upplevt sig utsatta av brukare eller anhöriga. Av dessa medarbetare som uppgett att de blivit utsatta för diskriminering anger 43 procent att etnicitet som diskrimineringsgrund. Det visar medarbetarenkäten 2024 vid förvaltningen för funktionsstöd.

Den workshop som Tillmy Ukbu håller i har samlat chefer både från förvaltningen för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.

–  Materialet som jag utgår ifrån bygger på vedertagen forskning. Rasismen definieras inte bara som elaka kommentarer utan om hur människor systematiskt tillskrivs vissa egenskaper utifrån föreställningar om deras hudfärg, säger hon.

”Många tror att vardagsrasismen är mest skadlig”

Dels kan rasism handla om tillgång till jobb och bostäder, dels utifrån ojämlik fördelning av resurser, dels utifrån rasistiska handlingar och kommentarer i vardagen mellan människor.

–  Många tror att det är vardagsrasismen som är mest skadlig, men det är den institutionella som är mest skadlig, som kan leda till att man nedvärderar sitt ursprung för att passa in, säger hon.

Rasismen på arbetsplatsen kan visa sig på många olika sätt.

– Det kan handla om allt från blickar, vem man ställer frågan till, hur frågan ställs, att man får saker förklarat för sig utan att man frågat vad det betyder. Att chefen riktar blicken mot vissa mer än andra, eller oftare ställer frågor till de vita personerna, att chefen visar ett högre förtroende för de vita.

För att bli uppmärksam på hur man själv tänker, vad man säger och hur man agerar gentemot andra är det bra med lite självreflektion och kunskap om ämnet. Där kan både workhops, planen mot rasism och den kommande rutinen vara en god hjälp.