Torslandas förskollärare mer medvetna om könsskillnader

I förskolan är pojkar rebeller och flickor hjälpfröknar. I Torslanda har man arbetat aktivt med att ändra bilden av könen i förskolan.

– Det handlar om att medvetandegöra personalen om vad kön spelar för roll, säger Eva-Lena Johannesson, specialpedagog och genuspedagog i Torslanda.

”Våra förväntningar styr”

I fyra år har åtta förskolor och två förskoleklasser i Torslanda arbetat med ett EU-finansierat genusprojekt.

Eva-Lena Johannesson menar att det i grund och botten handlar om ett förhållningssätt hos pedagogerna som de ofta inte ens är medvetna om själva.

– Vi har videofilmat pedagoger och barn för att se hur vi pedagoger bemöter barnen och hur våra förväntningar styr, säger hon.

Resultatet blev detsamma som forskning tidigare visat. Generellt behandlas pojkar och flickor olika av pedagogerna. Flickor leker nära de vuxna och samtalar mycket. Pojkar får snabbare hjälp och leker ofta där inte de vuxna är.

Breddar barnens repertoar

I ett försök att förändra den här bilden har man i Torslanda bland annat arbetat med kompensatorisk pedagogik och värderingsövningar.

– Vi försöker att förstärka barnens vilja att göra det de normalt inte gör, att få barnen att bredda sin repertoar. Man ska kunna vara pojke eller flicka på hundra olika sätt, säger hon.

Under projektet har pedagogerna blivit mer medvetna om genus, som är ett kunskapsområde som tidigare inte funnits med i utbildningen. Om barnen ändrat beteende finns det inga vetenskapliga belägg för, men de som har arbetat med projektet tror sig ändå kunna se sådana tecken.

– Generellt pratar pojkarna mer med varann, det är mindre tendens till utstötning, vilket ger mindre mobbning, och flickorna vågar stå upp bättre för sina val.

Tror på en fortsättning

Pedagogerna själva upplever en större arbetstillfreds- ställelse och mindre stress. Trots att projektet varit framgångsrikt och hållit på i fyra år är det bara ett mindre antal pedagoger som varit med.

– Vårt dilemma är att vi inte har kunnat sprida det mer. Det räcker inte med eldsjälar, nu måste vi komma vidare.

Hon efterlyser en tydligare plan för jämställdhetsmål som ska gälla för hela Torslanda.

Elsie Averdal, utvecklingschef i Torslanda, tror på en fortsättning.

– De resultat vi ser är tillräckligt positiva för att vi ska fortsätta med samma metoder för barn i högre åldrar. Vi är övertygade om att det kan ge minskad mobbing, minskat våld och bättre hälsa.

Nyligen berättade de pedagoger som arbetat med projektet i Torslanda om sina erfarenheter och metoder för att öka jämställdheten i förskolan för bland annat Björn Flising från regeringens jämställdhetsdelegation, och flera kommunpolitiker.

Fotnot:
”Jämt i förskolan” heter ett annat jämställdhetsprojekt i Göteborgs förskolor. Se länkar nedan till Vårt Göteborgs tidigare artiklar om detta.