Övre raden fr v: Robert Andersson, socialförvaltningen Nordost, Jeppe Albers vd Nordic safe cities, Lisa Pedersen, stadsledningskontoret. Nedre raden fr v: Jonas Forsberg, rektor i Hammarkullen, Liza Carlund, Bostadsbolaget och Meliha Hadzinumanbegovic, verksamhetsutvecklare, socialförvaltningen Nordost.
Träff gav nyttig inspiration för utvecklingen av Hammarkullen
– Vi fick med oss väldigt mycket nyttigt hem, säger Lisa Pedersen planeringsledare på stadsledningskontoret.
Göteborgs Stad ingår tillsammans med ett 20-tal andra nordiska städer i nätverket Nordic Safe Cities. Syftet med den ideella organisationen är att städerna ska kunna lära av varandra och få idéer och inspiration till sitt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete.
I år deltar Göteborg, med området Hammarkullen, i projektet Grow tillsammans med stadsdelar i danska Köpenhamn och Odense, finska Vantaa och norska Oslo.
– Samtliga är socioekonomiskt svaga områden med stora utmaningar. I Hammarkullen finns bra samarbeten mellan olika aktörer på lokal nivå och därför valde Göteborgs Stad att området skulle delta i projektet, säger Lisa Pedersen.
Experter och forskare bidrog med kunskap
Lisa Pedersen är koordinator för Göteborgs Stads medlemskap i Nordic safe cities och var en av fem deltagare från Göteborg som reste till tvådagars-konferensen i Köpenhamn för att nätverka med andra städer och få råd och inspel av experter.
– Konferensen hade ett spännande upplägg. Vi hade fått skicka in ganska mycket information om området redan i förväg. Sedan fick inbjudna experter, forskare och praktiker vrida och vända på frågeställningarna. Den input vi fick var anpassad och riktad mot just Hammarkullen, så vi fick med oss väldigt mycket bra, säger hon.
Jonas Forsberg är rektor för skolområde Hammarkullen. Han tycker att det var värdefullt att få ta del av erfarenheterna som en rektor i Nordvest, Köpenhamn, delade med sig av. Den danska skolan hade lyckats vända skolresultaten från låga till höga. Samtidigt hade det blivit bättre i området med större trygghet och social tillhörighet.
– Vad kom först, hönan eller ägget? Det är svårt att svara på, men man såg att skolan som kraft är viktig i samhället. Det är ett sätt att nå de boende, alltså föräldrarna, enkelt. Får man till en riktigt bra skola med bra rykte i de här områdena kan det till och med locka folk att flytta till området, säger han.
Ligger isolerat
Arkitektur och bostadsområdenas uppbyggnad var ett annat ämne i fokus. Liza Carlund som är utvecklingschef i Hammarkullen/Rannebergen på Bostadsbolaget tycker att det fanns en stor igenkänning när det gäller stadsplaneringsproblematiken.
– Hammarkullen, precis som många av de andra områdena, ligger som ett satellitområde. Det är inget område som man besöker eller åker igenom om man inte har ett speciellt ärende dit. Det ligger isolerat med en in- och utfart. Så vill någon bevaka vilka som rör sig i bostadsområde går det bra. Vi fick inspiration i hur man kan bygga för att förändra strukturen, säger hon.
Liza Carlund jobbar till vardags med den sociala hållbarheten. Hur man skapar dialog och hur man bygger upp förtroende mellan boende och kommunen är frågor som är viktiga.
– Det var givande att få prata med personer som gjort den resa som vi är mitt uppe i. Både att få reda på vad som fungerat och om vad som misslyckats. Det är onödigt att göra om misstag som andra redan gjort.
Vilken kunskap från konferensen kan Bostadsbolaget använda i sitt framtida arbete?
– Det som ligger närmast till hands är hur flera städer i Danmark jobbat med boendeinflytande genom boendestyrelser på ett spännande sätt. Genom att förankra och bolla idéer kan man öka inflytandet och kanske också engagemanget för sitt bostadsområde, vilket jag ser att vi kan sakna i Hammarkullen. Jag tar också med mig att deltagarna från Köpenhamn var väldigt noga med att påpeka att det tar tid att vända ett område. Arbetet måste ses som långsiktigt – tillit byggs över tid, säger Liza Carlund.
Till hösten blir det två digitala träffar med de andra städerna. Tillgången till experterna – bland annat arkitekter och gängkriminalitetsexperter – finns under hela året.
Trygg stad för alla
Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.
FAKTA | Nordic safe cities
- Är en ideell organisation med bas i Köpenhamn
- Göteborgs Stad är medlem sedan 2020
- Verkar för att skapa säkra och motståndskraftiga städer i Norden genom att identifiera, utveckla och sprida goda exempel
- Stöttar medlemsstäder för att utveckla nya lösningar på lokala utmaningar inom trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete