– Trygghetsarbetet grundar sig i synpunkter från invånarna samt information från polisen och stadsområdets verksamheter. Vi tar fram en lägesbild. Den ligger till grund för analys med förslag på åtgärder, säger Catharina Jonsson, utvecklingsledare trygghet på socialförvaltningen Hisingen.

Grupp som arbetar ihop

I Trygg-i-gruppen arbetar Catharina Jonsson, Kennet Johansson, Anders Torvaldsen och Victoria Björkenstam. I gruppen ingår också Ellinor Gustafsson som stöd. Till vardags studerar hon kriminologi.

På frågan om hur de kan se hur deras insatser har gjort skillnad har de flera goda exempel.

Catharina Jonsson berättar om tidigare problem med olaga intrång i trappuppgångar och källare. Tillsyn och rapportering från tjänstemän i kombination med att polisen kom överens med fastighetsägare om att skriva anmälningar gav effekt. Samtidigt fortsatte det vardagliga arbetet med att lotsa ungdomar till fritidsgårdar och andra aktiviteter. Problematiken finns delvis kvar, men inte i samma utsträckning.

Ett annat exempel är näringsidkare som hört av sig angående otrygghetsskapande grupper och fått stöttning av både fältsekreterare och bostadsbolagens trygghetsvärdar.

Bättre resultat på trygghetsmätningar

Kennet Johansson ser också framsteg i arbetet med Backa Röd – ett av polisen listat som utsatt område. När bostadsbolaget Poseidon gjorde sin senaste trygghetsmätning hade siffrorna höjts betydligt.

Tillsammans med kommunpolisen har Kennet Johansson träffat pensionärsföreningar där otryggheten varit hög. Genom att ställa rätt frågor, visa på statistik, berätta sakligt och lyssna på oron gav det resultat.

– När vi frågar i slutet av mötet om deltagarna känner sig mindre oroliga blir svaret alltid ja. Mycket av oron har byggt på vad media förmedlat. Vi kan visa med fakta hur det faktiskt är, säger Kennet Johansson.

Trygghetsvandringar och möten

Anders Torvaldsen berättar om möten varje vecka med polisen och mötesplats Backa-Brunnsbo som hölls i höstas dit invånarna i Brunnsbo bjöds. Alla fick chans att ställa frågor och få svar.

– Resultatet från mötena blev kanonbra. Vi har också gjort trygghetsvandringar i Backa Röd varannan vecka med fina resultat. Deltagarna får insikten: men det är inte farligt här, säger Anders Torvaldsen.

Arbetar tätt tillsammans

Trygg-i-gruppen jobbar tillsammans, även om var och en av dem har sitt eget geografiska område. Den gemensamma inriktningen är att skapa ett hela Hisingen perspektiv. Socialnämnden Hisingen har beslutat att trygghetsinsatserna ska prioriteras till Backa Röd, Biskopsgården, Backa- Brunnsbo och Fyrklövern. Hela Hisingen perspektivet ger kunskap om andra områden där problem kan uppstå.

För hela Hisingen görs månatlig lägesbild med analys och förslag på vilka insatser. Gruppen har egna gemensamma möten varje vecka och har också möten varje vecka med Hisingens kommunpoliser.

Samverkan med många parter

Det finns en stor samverkan med andra delar av socialförvaltningen Hisingen. Det finns också ett nära samarbete med förskole- och grundskoleförvaltningarna, Park- och naturförvaltningen, bostadsbolagen och en rad olika föreningar.  För Backa Röd och Biskopsgården finns Medborgarlöften upprättade tillsammans med polisen där ännu fler samverkanspartner kommer in. Det görs också olika typer av invånardialoger

Flera projekt på gång

Just nu arbetar gruppen för är att få till ett samarbete med BK Häcken med syftet att starta föreningsvandringar. Det ska också fler andra föreningsvandringar. Arbetet i Backa Röd går in i fas 2. Och det planeras för invånarintervjuer i Brunnsbo. De ska leda fram till en problembild åtgärder.

För Biskopsgården lanserades tillsammans med polisen ett Medborgarlöften i oktober förra året. Huvudfokus är att förhindra nyrekrytering till kriminella gäng. Det är ett pågående arbete som noga följs upp.

Reflektioner kring trygghet

Som trygghetssamordnare har de självklart reflekterat kring vad begreppet trygghet står för – trygghet på individnivå är en upplevelse och en känsla.

– Det kan handla om jag vågar gå den där promenaden eller inte. Alla har sin egen trygghetszon, säger Kennet Johansson.

– Det handlar heller inte bara om att koppla till kriminalitet. Begreppet trygghet finns på många plan. Om jag som individ till exempel kan betala mina räkningar, har ett arbete att gå till och mycket mer, säger Catharina Jonsson.

Ingen tyckte lika

– Vi var tolv personer som gick en trygghetsvandring i Lundby. Jag tyckte att vi var en homogen grupp. Men alla hade olika synpunkter på om miljön vi var i – hur belysningen funkade, växtligheten, omgivningen i stort – gjorde oss trygga eller inte, säger Anders Torvaldsen.

Men det är också här som en del av gruppens arbete och utmaningar ligger. Ändra på samhällsnivå och göra det öppet och tryggt för alla.

– Vi vill att alla ska våga gå igenom den där parken istället för att känna sig otrygga och gå runt den, säger Victoria Björkenstam.

Trygg stad för alla

Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska ha upplevelsen att Göteborg är en trygg och säker stad. Alla ska kunna röra sig fritt samt känna sig trygga i sitt hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av otrygghet till följd av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.