Trygghet och trivsel förebygger mobbning och kriminalitet

Visst kan man mäta trivsel i skolan. I en ny rapport har över hundra Göteborgsskolor fått siffror på hur de ligger till avseende skoltrivsel, känsla av sammanhang och mening (KASAM), mobbning och mycket annat.
Rapporten baseras på den enkätundersökning kring droger och livsstil som genomfördes i Göteborgs skolor förra året. Drygt 9.000 elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs två fick då svara på närmare 100 frågor om droger, skolk, mobbning och trivsel i skolan.
Högsboskolan är en av skolorna i Göteborg där man arbetat mycket med att förbättra skolklimatet, vilket också framgår av rapportens resultat.
– Barn som är trygga i skolan är också trygga på fritiden. Skolklimatet påverkar välbefinnandet oerhört mycket, säger Lotta Bernler, som är kurator på skolan.
Hon menar att man har en tradition av att ta itu med svårigheter i ett tidigt skede på skolan.
– Vi har också en engagerad personal som är intresserad av frågor om skolklimat och som vill att det ska fungera bra för eleverna även socialt och inte bara kunskapsmässigt, säger Lotta Bernler.
Reflekterar över värderingar
På skolan har man bland annat ämnet livskunskap på schemat, vilket innebär att eleverna får reflektera över sina värderingar kring till exempel droger och rasism. Man stödjer också föräldrarna med gränssättning kring alkohol och arbetar mot mobbning utifrån det program som den norske mobbningsexperten Dan Olweus utformat. Programmet innebär att man kartlägger riskmiljöer, har ett rastvaktsystem med vuxna som snabbt kan ingripa, och att man diskuterar mobbning regelbundet på klassmötena.
– Vi har fyra regler som eleverna utgår ifrån: Vi ska inte mobba andra, vi ska hjälpa dem som blir mobbade, vi ska vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma och vi ska berätta i skolan om någon blir mobbad, säger Lasse Eriksen som är 6-9-lärare och så kallad nyckelperson i Olweusprogrammet.
Han säger att eleverna blivit mer medvetna om vad mobbning är, att det inte är en konflikt mellan två jämbördiga parter utan att det innebär att någon blir utsatt för ett övergrepp.
Med hjälp av drog- och livsstilsundersökningens slutrapport får nu Högsboskolan och alla Göteborgs skolor möjlighet att utveckla sitt förebyggande arbete ytterligare.
– Den här typen av undersökningar är en av de viktigaste förändringsmotorerna i det förebyggande arbetet i skolorna, säger Knut Sundell, forskningsledare på forsknings och utvecklingsenheten i Stockholms Stad, där drogvaneundersökningar använts sedan länge.
Mätningarna gör riskfaktorer tydliga
Han menar att man får en annan förståelse för sambanden mellan risk- och skyddsfaktorer genom att skolorna kan se faktorer som ökar respektive minskar risken för att eleverna ska missbruka droger eller begå brott. Exempel på riskbeteenden kan vara hög alkoholkonsumtion och skolk. Exempel på skyddsfaktorer kan vara ett bra skolklimat.
– Det blir också lättare att ta tag i problemen när man som förälder, politiker eller lärare kan se att på den här skolan har till exempel åtta procent av eleverna testat narkotika, istället för att bara veta att åtta procent i hela stadsdelen gjort det, säger Knut Sundell.
Rapporten visar att det råder ett starkt statistiskt samband mellan stadsdelens socioekonomiska utsatthet och olika riskbeteenden. Skolan är alltså ingen isolerad ö, utan i allra högsta grad beroende av hur det ser ut i stadsdelen i övrigt.
– Men det vi kan hjälpa eleverna med är att växa emotionellt, att ge dem goda vanor och att ta ansvar för andra och inte bara sig själv. Min vision är att den glädje som finns hos många den första skoldagen också ska finnas kvar när man går ut nian, säger Tony Gavik, som är skolsköterska på Högsboskolan.
Anders Magnusson