2005-10-31 | 3 min läsning

Trygghetsvandringar samlar 150 brottsförebyggare i Göteborg

150 lokala brottsförebyggare, stadsplanerare och politiker från hela landet samlas i Göteborg i början av december. Då hålls den första riksomfattande konferensen om så kallade trygghetsvandringar, en Göteborgsidé som rönt intresse både i och utanför Sverige. Nu ska metoden utvecklas och spridas ytterligare.

– En trygghetsvandring är både en metodisk inventering av närmiljön och ett sätt för medborgarna att träffas och få vara med och påverka, säger Gerd Cruse Sondén, arkitekt i Tryggare och Mänskligare Göteborg och en av dem som
utvecklat metoden.

Manualen ett verktyg

Tillsammans med stadsbyggnadskontoret har Göteborgs centrala brottsförebyggande råd Tryggare och mänskligare Göteborg utvecklat en metod – trygghetsvandringen – för att öka tryggheten och trivseln bland människorna i bostadsområden och i stadsmiljöer.

Metoden finns dokumenterad i ett särskilt häfte, den så kallade Manualen som används som ett verktyg under vandringen. Manualen har nu blivit känd bland lokala brottsförebyggare och spridit sig långt utanför Göteborg, över hela landet och också utomlands.

Nu kommer den första riksomfattande konferensen med temat trygghetsvandringen som metod att hållas i Göteborg.

Den förste december samlas i runda tal 150 lokala brottsförebyggare, stadsplanerare, politiker och människor som arbetar med frågor kring demokrati och medborgarinflytande från olika stadsdelar och kommuner i hela landet på Göteborgs Stadsmuseum för att utbyta erfarenheter.

Meningen är att man tillsammans ytterligare ska utveckla och förbättra trygghetsvandringen och Manualen.

Sätter på sig ”trygghetsglasögon”

Stadsplanerare har också tidigare genomfört gruppvandringar för att se över olika närmiljöer ur olika aspekter, men inte med människors trygghet specifikt för ögonen.

Vid en trygghetsvandring sätter deltagarna, med hjälp av Manualen, på sig särskilda ”trygghetsglasögon” och fokuserar på de faktorer som påverkar vår upplevelse av trygghet eller otrygghet.

Boende, förvaltningar, polis, fastighetsägare, socialarbetare, stadsbyggnadskontor, trafikkontor och andra inventerar och letar upp trygga och otrygga platser för att hitta både goda och mindre goda exempel.

– Här är det viktigt att poängtera att de otrygga platser man hittar verkligen åtgärdas så att medborgarna märker att det fungerar. Det är därför så många olika samhällsaktörer är med, säger Gerd Cruse Sondén.



Prenumerera så du inte missar något nytt!