Det har under årens lopp förekommit en rad olika beskrivningar om innehållet i Tutanego. Det har sagts att det är en metallegering bestående av koppar, zink och nickel. Tenn har sagts vara huvudbeståndsdelen och att tutanego därför var en mycket eftertraktat i Kina.
Svensk beskrivning 1756
Den första svenska beskrivningen av tutanego som lämnades in till Kungl. Vetenskapsakademien år1756, kom från Carl Gustaf Ekeberg då förstestyrman i Ostindiska Kompaniet.
”Tutanego, som Chineserna kalla Packyyn, gifves aldra mäst uti Provincen Whonam, och till någon del däromkring är icke någon sammansättning af andra Metaller, såsom somlige gifva före.” …
Användes som barlast
Europeiska skepp som gick via Indien på väg till Canton lastade ”tutanego” på Malackahavön för försäljning i Kina.
Tutanego eller som kineserna benämnde det ”packyyn”, fanns i stora mängder ombord på Ostindiefararen Götheborg. 6056 tackor fanns som barlast längst ner i fartyget – Sjöfartsmuseet har några få i samlingarna.
En analys av innehållet i en av tutanegotackorna från Ostindiefararen Götheborg visade, nästan 250 år senare, att Carl Gustaf Ekeberg hade rätt.
Huvudbeståndsdelen var: 98.990 procent zink, 0,765 procent järn och 0,245 procent antimon.
Läs om fler föremål i museernas ostindiska samlingar >>
Läs mer om den ostindiska handeln:
Svenska Ostindiska kompaniet var störst i Europa på porslin