Varje dag under såväl sportlovet som påsklovet har pojkarna plockat skräp och städat på torget. De har tagit bort klotter, putsat fönster, skrapat bort klistermärken och gamla affischer. Pojkarna har jobbat tillsammans med personal från Handelsbanken och Göteborglokaler, två av de företag som drabbades av skadegörelsen.
– Detta har varit väldigt bra. Det är fantastiskt att vuxenvärlden tänker på ungdomarna, säger mamman till en av pojkarna.
Krossade rutor med gatsten
Det var natten till den 6 september, som ett stort gäng kastade gatstenar och krossade flera stora glasrutor till butiker och lokaler vid Kortedala Torg. Några ungdomar greps direkt och polisen kunde snabbt ringa in vilka som varit inblandade.
På måndagen efter händelsen tog Ing-Marie Larsson, chef för ungdomsenheten inom individ- och familjeomsorgen i Kortedala kontakt med polisen och omedelbart inleddes ett mycket nära och intensivt samarbete.
Vände något tråkigt till positivt
Vid ett föräldramöte var de drabbade företagen med och berättade om sina upplevelser. På det mötet fanns också Anders Karlsson från kommunens medlingsverksamhet med.
Då presenterades möjligheten till att kunna arbeta av skadeståndkrav för skadegörelsen.
– När jag som bankman räknade ihop vad det de förstört kostade, så gjorde vi bedömningen att pojkarna inte skulle kunna betala. Och vi ville inte att skadeståndet skulle belasta ungdomarnas möjligheter framöver. För oss kändes det bra att kunna vända den här tråkiga händelsen till något positivt, säger Hans Danielsson, ställföreträdande kontorschef på Handelsbanken vid Kortedala Torg, som fått flera stora rutor förstörda.
Lättnad för familjen
Det blev ett massivt pådrag och i alla delar av processen var socialtjänsten med. Ungdomarna hade inte räknat med så stora insatser från samhällets sida.
– Vi ville visa att kriminella handlingar får konsekvenser, säger Ing-Marie Larsson.
– Genom att vi också involverade föräldrarna och gav dem information och stöd blev det lugnare i stadsdelen. Föräldrarna var naturligtvis upprörda, men de stärktes i föräldrarollen.
För de inblandade pojkarna och deras familjer blev det en tid av upprördhet, besvikelse, sorg och frustration.
– Vi fick panik när vi fick domen. Det var som en smäll. Min son vet att vi har det tufft. Så kom detta, berättar mamman till en av pojkarna och beskriver den press familjen kände.
– När vi fick förslaget var det en lättnad. Vi fick en lösning på det ekonomiska och min son fick en möjlighet att göra rätt för sig, säger hon.