Unikt team jobbar med unga i riskzonen

Att jobba för att motverka att ungdomar hamnar i nätverkskriminalitet är ett komplext uppdrag. Det kräver både lång erfarenhet och nya arbetssätt. Därför startade socialförvaltningen Hisingen enheten Team för unga i riskzon (TUR) 2022.

Färre ärenden ger större fokus

Teamet består av tolv personer som är specialiserade på att arbeta mot nätverkskriminalitet och de jobbar enbart med unga som rör sig i och omkring kriminella nätverk.

Frida Ivehag, förste socialsekreterare på enheten Team för unga i riskzon. Foto: Privat

– Det som är unikt för oss är att vi har det här tydliga fokuset på unga och nätverkskriminalitet. Vi har också färre antal ärenden för att kunna arbeta närmare och mer intensivt med de barn och ungdomar vi utreder. Vi är delaktiga i väldigt mycket som händer i deras liv. Det kan handla om akuta situationer, polisförhör och rättsprocesser, säger Frida Ivehag, förste socialsekreterare på enheten Team för unga i riskzon på socialförvaltningen Hisingen.

Samarbete med polisen avgörande

För att så tidigt som möjligt kunna fånga upp de unga som befinner sig i riskzonen har enhetens personal nära och regelbunden kontakt med både mottagningsenheten, som får in orosanmälningar, och polisen.

Team för unga i riskzon (TUR) är en specialiserad enhet på socialförvaltningen Hisingen som jobbar för att på sikt minska nyrekryteringen av unga till kriminella nätverk. Foto: Lo Birgersson

– Samarbetet med polisen och mottagningsenheten är helt avgörande. Vi har möten med dem en gång i veckan för att identifiera unga med ett normbrytande beteende. Vistas de i vissa miljöer och tillsammans med äldre nätverkskriminella? Har de flera telefoner eller mycket kontanter? Det finns många ingredienser som vi plockar upp, säger Frida Ivehag.

Många unga ser inte riskerna

När de väl har identifierat en ung som kräver en insats går det fort. Inom två veckor kallas både ungdomen och familjen till möte. Ett ärende och ett gediget utredningsarbete sätter igång.

Men det finns många och stora utmaningar. Misstron mot myndigheter är en. Bristen på konsekvenstänk hos ungdomarna en annan. De flesta ser inte riskerna och vill därför inte lämna den kriminella miljön.

– Vi kämpar mot jättestarka krafter. Det är snabba pengar, status, tillhörighet och respekt. Vad kan svenska samhället erbjuda de här ungdomarna som väger upp mot det? säger Frida Ivehag.

Uthållighet är nyckeln

För att kunna motivera de unga att välja en annan väg handlar det om ett stort engagemang och om att vara uthållig.

– Nyckeln är att vi hänger i. Vi nöjer oss inte med ett nej, utan tjatar och ringer samtal efter samtal. Vi pratar om risker och konsekvenser och försöker träffa våra ungdomar varje vecka. Kommer de inte till ett möte ger vi inte upp utan försöker ändå få till ett möte, säger Frida Ivehag.

Foto: Lo Birgersson

Ett långsiktigt arbete

Hon menar att deras insatser har blivit mer riktade och individanpassade sedan starten av Team för unga i riskzon. Oftast handlar det om saker som placering på annan ort eller familjebehandling. Under de första två åren har de lyckats hitta många av de ungdomar som är aktiva i kriminella. Nu återstår att även hitta de som inte lika tydligt är på väg in i nätverkskriminalitet, som till exempel unga tjejer. Men att skapa ett förändrat beteende och tankemönster är ett långsiktigt arbete och det är svårt att peka på några konkreta resultat än.

– Det är för tidigt att prata om några konkreta förändringar kring ungas kriminalitet på Hisingen. Förändringen ser vi nog inte förrän om flera år. Men det är klart att vi påverkar. Jag tror framför allt att förtroendet för socialtjänsten ökar tack vare vårt arbete och det är viktigt. Vi sår frön inför framtiden, säger Frida Ivehag.