Universell utformning nytt begrepp för bra tillgänglighet
Det är utvecklingsledarna Maria Bernström Printz och Andreas Johansen på fastighetskontoret som arrangerar konferensen under två halvdagar, 24 november och 1 december. Målgruppen är framförallt anställda i Göteborgs Stad. Det här är tredje året och i år blir den annorlunda.
Andreas Johansen. Foto: Jennie Olsson
Kommuner, näringsliv och myndigheter kan delta
– Den är helt digital och därmed har vi kunnat öppna även för andra kommuner, näringsliv och myndigheter. Vi får därmed en betydligt större bredd, och över 300 har redan anmält sig, säger Andreas Johansen.
Det deltagarna bland annat får ta del av är kommunala fastighetsbolaget Higabs erfarenhet av att använda universell utformning i befintliga kulturbyggnader. En sådan är stadens finrum, Börsen vid Gustaf Adolfs torg.
Ny entré kan användas av alla
– Där har man sett till att det är en entré som kan användas av alla, ingen behöver vända eller ta någon omväg, säger Maria Bernström Printz och berättar en historia hämtad ur en alltför vanlig vardag:
-Tre personer, i ivrigt samspråk, närmar sig en byggnad vars entré dessvärre är försedd med ett par trappsteg. En av personerna använder rullstol och hänvisas till entrén på baksidan. När de tre så småningom återförenas är samtalet överspelat, säger Maria Bernström Printz.
De båda påpekar att staden kan bli bättre på att följa upp och utforma på ett bättre sätt från början.
Ska vara rätt från början
Maria Bernström Printz.
Andreas Johansen berättar om hur park- och naturförvaltningen gör ett stort arbete med stadens cirka 4 000 utomhustrappor.
– Det kan vara att sätta upp ledstänger, ge trappstegen en jämnare utformning och förse dem med kontrastmarkeringar. Andra åtgärder kan vara att sätta ut bänkar och jämna till gångbanor, säger Andreas Johansen.
En vanlig definition av universell utformning är att det nya som skapas ska vara rätt från början, att vi ska slippa otillgängliga miljöer som kan bli hinder för någon.
Dålig fysisk tillgänglighet grund för diskriminering
– När det gäller nya flerbostadshus har de en hög standard vad gäller tillgänglighet. De har en generellt bra utformning och det har skett genom lagkrav och praxis, säger Andreas Johansen som dock inte bara tror på strikta lagtexter för att råda bot på bristande fysisk tillgänglighet, som numera är en grund för diskriminering.
– Det måste finnas handlingsutrymme så att man efter analys kan skapa en så inkluderande lösning som möjligt, säger Andreas Johansen.
Med minimalt ingrepp i fasaden har Higab lyckats göra Börsen mera tillgängligt genom att sätta in en dörr till vänster om pelarna vid entrén. Foto: Higab
Börsen – innan fönstret till vänster om trappan byggdes om till entré. Foto: Higab
FAKTA | Forskningsprojekt: Staden ska funka för alla.
Hur kan aktörer ha nytta av universell utformning i stadsutvecklingsprocessen?
Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Dess uppdrag är att stärka Sveriges innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt. Vinnova har anslaget 1,5 miljoner kronor till ett forskningsprojekt där fastighetskontoret, Certec vid Lunds Universitet och Lunds kommun ska studera hur de varierande mänskliga behoven möts i byggprojekt. Fokus ligger på medarbetarens arbetssätt och påverkansmöjlighet i processens faser utifrån universell utformning som metod. Avsikten är att stärka medarbetarens kunskap om hur universell utformning och hur ett konkret funktionshinderperspektiv kan praktiseras i deras arbetsvardag, i syfte att skapa en stad som funkar för alla.
FAKTA | Så föddes universell utformning
Universell utformning kom till efter flera års wallraffande. Det är ett begrepp som kommer från USA och det är industridesignern och forskaren Patricia Moore som är dess gudmor. I slutet av 70-talet inledde hon som 26 åring en resa genom 116 städer och 14 stater. Hon iklädde sig rollen som en drygt 80-årig kvinna och utforskade hur äldre hade det i sin vardag. Så småningom ledde det till att Moore specialiserade sig på att utveckla produkter och tjänster för alla åldrar och grad av funktionalitet.
FAKTA | FN:s funktionsrättskonvention
Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. Ett centralt begrepp i konventionen är universell utformning, som innebär att allt nytt som skapas i samhället ska vara utformat på ett sätt som gör att så många som möjligt är inkluderade redan från början. Då minskar behovet av anpassningar och särlösningar. Det handlar om att redan vid planeringen av verksamheter och utvecklingsprojekt involvera de som idag riskerar att lämnas utanför.
Göteborg har tagit flera initiativ i denna riktning. Funktionsrättsrörelsen har involverats tidigt i arbetet med att ta fram ett program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I ett förslag lyfts universell utformning fram som prioriterad strategi för att nå målet.