Upplevd rasism i nordöstra Göteborg bekräftas i ny rapport
Den här artikeln publicerades 2023-10-04 och kan ha hunnit bli inaktuell.
– Här finns en del kvar för staden att göra, men den senaste tiden har vi funnit vår rätta arbetsform och gått in i en positiv spiral. Vi stärker de unga genom utbildning och cafékvällar med föreläsare som de själva anordnar, säger Louise Parbring, enhetschef för Unga mötesplatser Nordost.
Om undersökningen:
Undersökningen är den andra rapporten kring ungdomars upplevelse av rasism i nordöstra Göteborg, som har tagits fram inom ramarna för projekt Motståndskraft mot rasism. 657 ungdomar i åldern 12 – 25 år deltog i undersökningen som utfördes av feriearbetande ungdomar sommaren 2023. Rapporten bygger på 600 enkätsvar och sex djupintervjuer med ungdomar. Projekt Motståndskraft mot rasism har pågått under tre år.
Läs mer: Rapport om ungdomars upplevelse av rasism i nordöstra Göteborg 2023
Vet inte vart de ska vända sig
I intervjuerna framkommer att hälften av ungdomarna inte vet var de kan få hjälp om de blir utsatta. Den subtila rasismen är inte lika lätt att sätta ord på som den mer våldsamma sorten.
Louise Parbring, enhetschef för Unga mötesplatser Nordost.
– Djupintervjuerna bekräftar bilden av att subtil rasism och misstänkliggörande är vanligt. Det kan handla om att folk på spårvagnen inte sätter sig bredvid om du har slöja eller att mörka pojkar som går in i affären nästan alltid får vakter efter sig, säger Louise Parbring.
Utbildning för att kunna bemöta och hantera rasism
Projektets arbete med utbildning syftar till att förbereda och förstärka de unga genom att lära dem vad rasism är och förse dem med rätt redskap för att kunna reagera på den och försvara sig. Sedan kan de i sin tur föra sina nya kunskaper om rasism vidare genom att bli ambassadörer.
– Det kan vara avgörande att få kännedom om att diskriminering är olagligt. Utbildningen har hjälpt ungdomarna att förstå mönstret och att våga reagera.
Att förstå rasistiska mönster skapar handlingskraft
– Tidigare kanske de inte riktigt kunde förstå obehagskänslan inför att åka in till stan och varför de kände sig förföljda i affärer. Att förstå mönstret gör att de kan stödja varandra i rasistiska situationer och våga säga till, säger Louise Parbring.
Hon poängterar att ansvaret att agera inte ska ligga på offret, men att de ska få kunskap och kraft att välja om de vill ingripa.
Få som anmäler
– De är väldigt få som anmäler påhoppen. De flesta vet inte att Diskrimineringsombudsmannen finns. De tror att polisen är enda vägen och är säkra på att ingenting kommer att hända om de anmäler, säger Louise Parbring.
Många ungdomar normaliserar rasismen som en naturlig del av sin vardag. Samtidigt mår vissa unga så dåligt att de söker psykisk vård. Samtliga intervjuade har rasistiska erfarenheter i någon form.
– Cafékvällarna med föredrag och annat om rasism har skapat stort engagemang bland ungdomarna och de känner att de äger frågan. Nu behöver vi ekonomiska medel för att kunna fortsätta det sista halvårets positiva utveckling, säger Louise Parbring.