Den här artikeln publicerades 2008-02-06 och kan ha hunnit bli inaktuell.
I Tynnered bor 120 assyrier över 65 år. 95 procent är analfabeter och många talar dålig svenska trots att de bott i Sverige mellan 20 och 30 år. Det gör dem till en extremt isolerad grupp.
Ska bryta den sociala isoleringen
– Det tas för givet att alla kan läsa och skriva – nästan all information är skriftlig. Att vara delaktig i samhället är svårt om man inte kan språket ordentligt och dessutom är analfabet. Det går inte ens att följa nyheterna, säger Seidi Garis.
Hon är projektledare för ”Vägen till gemenskap” som drivs av Förebyggande enheten i Tynnered tillsammans med Syrisk-Ortodoxa kyrkan och assyriska föreningen. Syftet är att bryta den sociala isoleringen.
– Vi försöker få de äldre att vara aktiva och påverka sina egna liv för att må bättre, säger Seidi Garis.
Projektet grundar sig på idéerna om ”empowerment” som står för egenmakt och delaktighet. Arbetsmetoden är inspirerad av det engelska konceptet ”Passion for life” som fokuserar på områden som påverkar de äldres hälsa och livskvalitet.
Träffpunkt i Syrisk-Ortodoxa kyrkan
I Sverige har ”Passion för livet” drivits som ett nationellt projekt och man har också tagit fram ett arbetshäfte.
– Eftersom de äldre inte kan läsa och skriva gör vi en anpassad version av konceptet, säger Seidi Garis.
Två dagar i veckan har Träffpunkten i Syrisk-Ortodoxa kyrkan öppet. Varje gång kommer ett 50-tal personer som deltar i konversationen på enkel svenska.
– Ibland utgår vi från bilder eller frågar varandra enkla frågor. Prästen läser också ur en svensk dagstidning och översätter så att de äldre förstår. Nyhetsläsningen gör att de plötsligt kan vara med i diskussioner om aktuella händelser, säger Seidi Garis.
Stavgång är populärt
De aktiviteter som uppskattas mest är de gemensamma utflykterna tillsammans med svenska pensionärer. Besöket hos franciskanmunkarna i Rävlanda och skärgårdsturen till Öckerö är ett par exempel där äldre assyrier och svenskar börjat närma sig varandra. Stavgång och boulespel är också populärt.
– När man gör något tillsammans spelar kommunikationsproblemen inte så stor roll, säger projektledare Seidi Garis.
Vid senaste julbordet kom 70 assyriska pensionärer och lika många svenska.
– Det leder till att de börjar känna igen varandra och så småningom också börjar hälsa när de träffas i affären. Den här vardagskontakten är väldigt viktig för integrationen, säger Seidi Garis.
Stor vårdkonferens på Folkets Hus
Praktiskt trädgårdsarbete är ett annat sätt att uppmuntra de äldre till ett aktivt liv. Hittills har det bara omfattat några rabatter med blommor och vårlökar på kyrkans område. Men diskussioner förs med stadsträdgårdsmästaren om att få tillgång till större jordlotter i närheten.
– Det är ett stort önskemål. Många av de äldre har ägnat sig åt odling tidigare, en del som bönder, säger Seidi Garis.
På fredag berättar hon om projektet på den nationella konferensen ”Äldres hälsa – om hälsofrämjande insatser för äldre” som arrangeras av FoU i Väst/GR i samarbete med Vårdalinstitutet. 400 personer, verksamma bland annat inom vård- och omsorg, deltar i den två dagar långa konferensen på Folkets hus i Göteborg.
Gemensamt julbord i Tynnered. Foto: Asbjörn Hanssen.
Läs Vårt Göteborgs artiklar om assyrier från 2002:
• Artikelserie Levande Historia: Ett förföljt folk [2002-12-07]
• Artikelserie Levande Historia: Det bortglömda folkmordet [2002-12-07]