Välbesökta första möten om temporära flyktingbostäder

• Mötet i Billdals kyrka sändes på webben. Se sändningen här .
• Ställ frågor och lämna synpunkter via Göteborgs Stads frågelåda om flyktingmottagande . Du får personligt svar av berörda tjänstemän .

– Vi är här i ett väldigt tidigt stadium, för att informera om hur processen går till och ge er möjlighet att ställa frågor. Ingenting är beslutat ännu.

Så svarade flera av de tjänstemän som nu arbetar med att planera tillfälliga bostäder för flyktingar, både barnfamiljer och ensamkommande barn.

Nästan 1700 barn och ungdomar
Intresset var så stort att alla inte fick plats, drygt 250 personer kom till de två mötena i stadsdelshuset på Torgny Segerstedtsgatan. En ny träff ska därför hållas på Frölunda kulturhus den 7 mars. Informationsmöten ska också hållas i de sex stadsdelar som är aktuella.

Måndagens båda möten inleddes med en genomgång av bakgrunden till behovet av de temporära bostäderna, vilket alltså är den plötsliga och stora ökning av antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015.

– Här i Göteborg hade vi väntat oss runt 400 barn och ungdomar, med det kom nästan 1700, och under 2016 talar Migrationsverkets prognoser om att det kan komma ytterligare 2000 barn och ungdomar till oss. Vi är skyldiga att tillgodose deras behov av boende, förskola och skola, samtidigt som vi ju arbetar med att hantera den ”ordinarie” befolkningsökningen i staden, sade Sven Höper, direktör för välfärd och utbildning på stadsledningskontoret.

Letar ledig ytor
För att klara utmaningen krävs det enligt både politiker och tjänstemän att fler stadsdelar än tidigare tar ett ansvar för de nyanlända, inte minst ur integrationssynpunkt.

– Göteborg är norra Europas mest segregerade stad och det vill vi inte förstärka utan tvärtom försöka motverka. Vi har som uppdrag att arbeta för ett mer jämlikt Göteborg, sade fastighetsdirektören Magnus Sigfusson.

Göteborgs Stad i dag har 800 barn placerade i 36 olika boenden, som drivs antingen i kommunal regi eller av idéburna organisationer eller på entreprenad.

Nu har letandet övergått i lediga ytor för att bygga nya, tillfälliga boenden. Fastighetskontoret har tittat bland annat på luckor i det befintliga bostadsbeståndet, parkeringsytor, naturmarker och idrottsplaner. Alltså gärna så plana, stabila ytor och nära kollektivtrafik och annan bebyggelse som möjligt. Platserna ska, i så stor utsträckning det går, gå att återställa när de tillfälliga bostäderna tas bort.

Mycket planering återstår
Upphandlingen av bostadsmoduler är i full gång och tiden för anbud går ut på måndag 15 februari. I nuläget är det inte klart hur modulerna kommer att se ut eller var de ska placeras, bara att de ska vara tillfälliga med bygglov i maximalt 15 år.

Man vet ännu inte heller hur fördelningen mellan boenden för familjer eller ensamkommande barn och ungdomar kommer att se ut, vare sig på de olika platserna eller i de olika stadsdelarna.

– Ett önskemål från social resursförvaltning är max 60 ensamkommande barn per plats, sa Michael Ivarson.

Mycket planering återstår och det troliga är att de första bygglovsansökningarna kan komma in till byggnadsnämnden först i mars. Därefter väntar åtta till tio veckors handläggningstid innan beslut fattas, följt av tre veckors möjlighet till överklagande.

Lång överklagandeprocess
Många i publiken undrade över tidigare uttalanden om att byggandet kan komma igång redan innan alla överklaganden är färdigbehandlade.

– Det stämmer att det är en möjlighet som eventuellt kan bli av, eftersom det är så ont om tid för att tillgodose det akut uppkomna behovet. Det är absolut inte säkert att det verkligen blir så, men om man bedömer att överklagandeprocessen kan ta ett par, tre år, vilket inte är ovanligt, kan det bli så att man väljer att påbörja byggandet innan. Men då ska det också vara lätt att snabbt återställa ytan om bygglovet avslås, sade Magnus Sigfusson.

Flera frågor handlade också om hur säkerheten för de bor i området idag ska säkerställas. Inte minst framhölls oron över kulturskillnader mellan svenska värderingar i till exempel jämställdhetsfrågor, jämfört med i de ensamkommande barnen och ungdomarnas hemländer, framförallt Afghanistan.

– Den frågan har absolut högsta prioritet på alla våra boenden, och vi har ett väl fungerande arbetssätt sedan fem år tillbaka då vi började med den här verksamheten i större skala. Barnen får så snabbt som möjligt undervisning i både svenska språket och i vilka kulturella regler som gäller här, samtidigt som vi har minst dubbel bemanning dygnet runt på boendena. Och ju mer vi alla i civilsamhället hjälps åt att möta varandra desto lättare sker integrationen, från alla håll. Den man känner beter man sig inte illa mot, sade Michael Ivarson på socialresurs förvaltning, som vittnade om goda exempel på andra håll i staden där tidig misstänksamhet snabbt förbytts i vänskap via mentorskap.