2007-01-31 | 3 min läsning

    Vandalisering kostade staden 58 miljoner i fjol

    Antalet bränder i kommunens fastigheter ökade under 2006 jämfört med året innan. Som vanligt är skolorna hårdast drabbade, även om man där har lyckats begränsa de ekonomiska förlusterna. Vandaliseringen kostar dock fortfarande Göteborgs Stad över 58 miljoner kronor om året.

    Vid en hastig titt kan statistiken över 2006 års egendomsskador på kommunala fastigheter i Göteborg se glädjande ut. Den totala skadekostnaden har sjunkit med över 52 miljoner kronor jämfört med 2005, från 195 miljoner till knappt 143 miljoner.

    – Men 2005 hade vi den exceptionella stormen Gudrun som kostade 54 miljoner kronor, så egentligen var utfallet ungefär detsamma, säger Katarina Olsson, chef för det skadeförebyggande arbetet på kommunens försäkringsbolag Göta Lejon.

    Glaskross för 16 miljoner

    Vattenskador och bränder står för de enskilt största posterna, med dryga 30 miljoner kronor vardera. Vandaliseringen, exklusive de anlagda bränderna, uppgår till sammanlagt 58 miljoner kronor.

    64CA.jpg
    – Av dem är 16 miljoner glasskross, framförallt på skolor, vilket drabbar stadsdelarnas ekonomi väldigt hårt eftersom det oftast inte täcks av försäkringen, säger Katarina Olsson.

    Klotter och skadegörelse kostade över 30 miljoner kronor under 2006, kostnader som inte minst drabbar kollektivtrafikens konto.

    67 anlagda skolbränder

    Bränder är ett gammalt sorgekapitel, som blev än sorgligare under 2006. Visserligen var de anlagda bränderna lika många som tidigare, 89 stycken, men totalt brann 122 anläggningar förra året, jämfört med 105 året innan.

    Framförallt drabbades förskolor, äldreboenden och idrottsanläggningar hårdare än tidigare. Länsmansgårdens motionscentral, som brann ner till grunden, kostade kommunen 14 miljoner kronor.

    Annars utgör skolbränderna som vanligt en stor del av statistiken; 74 stycken varav 67 anlagda.

    – Skolbränderna är ett stort bekymmer och ett oroväckande tecken på att någonting är väldigt fel. Det är otäckt att så många ungdomar kanaliserar sin ilska på det sättet och vi måste dels lära oss se signalerna hos ungdomar när det är fara å färde, men framförallt fundera på hur man kan komma åt de underliggande orsakerna, säger Katarina Olsson.

    Snabba ingripanden sänker kostnader

    Ett ljus i mörkret är att kostnaderna för skolbränderna trots allt har sjunkit ganska rejält, till 2,5 miljoner kr. Drygt elva miljoner har sparats in tack vare tidiga ingripanden.

    – 95 procent av skolorna har automatlarm idag, och sedan senhösten förra året har räddningstjänsten börjat rycka ut med två brandbilar direkt vid skolbränder. Det är toppen har gett tydliga resultat, säger Katarina Olsson.



    Prenumerera så du inte missar något nytt!