Vänner och motion fyller fritiden för de äldre i Göteborg
Klart vanligast är att umgås med sina vänner. Det gör mer än 84 procent minst en gång i månaden, medan 75 procent motionerar och drygt 65 procent läser böcker.
Nästan 25 procent av seniorerna går på restaurang, bar eller pub på kvällstid minst en gång i månaden. Men bara 30 procent besöker ett bibliotek regelbundet och för bio- och teaterbesök ligger siffrorna ännu lägre, 8 respektive 5 procent.
Viktigt att kunna röra sig i stan
– Intressant att umgänget med vänner sticker ut så tydligt. Det visar att Kolla-projektet, som går ut på att alla ska kunna åka kollektivt, är oerhört viktigt. Man ska kunna röra sig i stan och inte bli isolerad bara för att man blir äldre, säger Marianne Hermansson på Senior Göteborg, en utvecklingsenhet vid stadskansliet.
– Att så många bor i lägenhet, hela 73 procent om man tar bort de resurstarka stadsdelarna, är också intressant. Därför är det viktigt med olika generella insatser redan idag om seniorer ska ha möjlighet att leva ett självständigt och gott liv i områden med flerbostadshus, till exempel mötesplatser i närområdet, säger Marianne Hermansson.
Fritidsvanorna bland Göteborgs ungdomar mäts regelbundet i Frivan-undersökningarna. Men det är inte lika välkänt vad stadens pensionärer och blivande pensionärer gör eller vill göra på fritiden.
– Nu har vi fått lite information via SOM-institutet, kanske ska vi gå vidare med en större undersökning, men det har vi inte tagit ställning till ännu, säger Marianne Hermansson.
Många aktiva i hög ålder
I den grupp som tagit initiativ till rapporten finns Idrott- och föreningsförvaltningen, SDF Kortedala, Framtiden AB, Fastighetsägareföreningen samt Senior Göteborg. I december ska gruppen mötas, analysera svaren och eventuellt ta beslut om en större mätning.
Rapporten visar att det är ganska liten skillnad mellan pensionärerna, 65-85-åringarna, och de blivande pensionärerna, 50-64-åringarna, i valet av fritidsaktiviteter, men att den yngre gruppen är mer aktiv.
– Undersökningen bekräftar ändå bilden av att många av dagens seniorer är aktiva även i hög ålder, säger Rudolf Antoni på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som skrivit rapporten tillsammans med Fredrik Welin.
Faktum är att de äldre seniorerna är mer aktiva i föreningslivet än de yngre. 71 procent av de äldre mot 52 procent av de yngre som är aktiva i någon förening uppger att de har varit på möten eller är aktiva i föreningen.
Män över 65 blir stillasittande
Vanligaste föreningen är en boendeförening (hyresgäst-, bostadsrätts- eller villaförening). Drygt hälften, 52 procent, är med i en sådan medan 30 procent är med i ett konsumentkooperativ. Hela 47 procent av pensionärerna är medlemmar i någon pensionärsorganisation.
Kvinnorna är överlag bättre än männen på att fylla sin fritid med olika aktiviteter. Män över 65 år tenderar att bli ganska stillasittande.
Trettio procent av de tillfrågade seniorerna har tillgång till ett fritidshus, men bara 17 procent har tillgång till fritidsbåt.
Frågorna handlar inte bara om fritidsvanor utan även om attityder till trygghet, samhällsservice samt livet och hälsan i allmänhet. Över 90 procent säger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda med det liv de lever idag. Och här spelar det mycket stor roll var man bor.
– Det klart mest avgörande för hur engagerad man är i samhället, hur nöjd man är med tillvaron och servicen är om man bor i en resurssvag eller resursstark stadsdel. Det slår igenom på de flesta punkter och genomsyrar hela rapporten, säger Rudolf Antoni.
Fotnot:
SOM-institutet delar in Göteborgs stadsdelar i fyra kategorier:
• Resursstarka: Kärra-Rödbo, Torslanda, Älvsborg, Askim, Styrsö, Örgryte.
• Medelresursstarka: Tynnered, Härlanda, Centrum, Linnéstaden, Tuve-Säve.
• Medelresurssvaga: Frölunda, Lundby, Backa, Majorna, Högsbo.
• Resurssvaga: Bergsjön, Gunnared, Kortedala, Biskopsgården, Lärjedalen.