2005-09-28 | 3 min läsning

Var rastar du hunden?

Hur använder göteborgarna grönområden och andra platser i sin utemiljö? Vilka miljöer tycker de är värdefulla? För att ta reda på det gör Park- och naturförvaltningen bland annat enkäter, intervjuer och vandringar för att utifrån svaren rita så kallade sociotopkartor.
Göteborg är en grön storstad. I alla stadsdelar finns parker och naturområden. Många är insprängda i bostadsområdena, andra ligger mer i utkanten av staden. Park- och naturförvaltningen sköter och ansvarar för utvecklingen av många av dessa områden.
När staden behöver expandera och man till exempel diskuterar nya bostadsområden eller förtätning av gamla, påverkas ofta grönområdena.
– Vi har länge varit bra på att kartlägga utrotningshotade djur och växter. Men det är först med sociotopkartorna som vi också får en bild av de mjuka värdena, hur människorna använder de gröna områdena, säger Johanna Mäkitaavola, landskapsarkitekt på Park- och
naturförvaltningen.
Tanken är att sociotopkartan ska vara ett underlag för stadsplanerarna. Ett område som på den vanliga kartan ser ut att vara oanvänt, kanske är väldigt värdefullt för människorna som bor i närheten. Sociotopundersökningen visar på de faktiska förhållandena och knyter aktiviteter och upplevelser till platser.
Kartorna blir också ett underlag för planeringen av hur park- och naturförvaltningen ska sköta områdena. En yta som tidigare inte använts kanske efter ett tag blir en populär picknickplats. Då kan det behövas såväl papperskorgar som annat underhåll.
Härlanda var den första stadsdelen som blev kartlagd. En enkät i den lokala tidningen, intervjuer med brukare och egna iakttagelser ligger till grund för hur den kartan ser ut. Bland annat har skogen söder om Renströmska sjukhuset döpts till Trollskogen av barnen som ofta leker där, och får heta så även på kartan.
– Vi prövar oss fram och anpassar metoderna för att skaffa information till varje stadsdel. Men vi försöker att komma på så många sätt som möjligt att träffa och prata med människor som rör sig i stadsdelen, säger Johanna.
I Södra Guldheden blev grönvandringar ett sätt att beskriva området. Här finns olika förslag till förtätning och att en del av det som i dag är parker och naturområden skulle kunna bebyggas. Sammanlagt följde ett hundratal guldhedsbor med på vandringarna. Här är sociotopundersökningen en del av samrådet i samband med stadsbyggnadskontorets programarbete.
Det är ungefär ett och ett halvt år sedan som Johanna och hennes medarbetare påbörjade arbetet med sociotopkartorna. Hittills är alltså Härlanda och Södra Guldheden, som är en del av Centrum, helt klara. Högsbo, Gunnared och Lundby har kartlagts och ska sammanställas och analyseras. Frölunda är på gång.
– Målet är att alla stadsdelar ska vara kartlagda till 2007. Då kommer sociotopkartorna att ingå i ett samlat kommunalt kartunderlag som kallas ”Natur och kultur i Göteborg – ett kunskapsunderlag”, säger Johanna.
Elisabeth Gustafsson



Prenumerera så du inte missar något nytt!