Krisberedskap handlar om att hantera nödlägen.
- Men också om att de inte ska behöva uppstå.
I Göteborg pågår ett omfattande arbete för att förebygga och förbereda sig inför krissituationer.
Här är några exempel.
Utredning om extremt väder
Utredningen ”Extrema vädersituationer – hur väl rustat är Göteborg?” blev klar i maj förra året och har spelat en viktig roll för Göteborgs Stads förebyggande arbete när det gäller extremt väder.
Leif Johansson, chef för Infrastrukturgruppen på Stadskansliet, var projektledare för utredningen, som beställdes av kommunfullmäktige:
– Den har lett till en ökad medvetenhet i förvaltningarna och mycket konkret arbete för att vi ska bli mer robusta. Dessutom har kompetensen höjts och framförhållningen blivit bättre genom att vi lärt oss så mycket om väder. Göteborg är väl rustat mot nederbörd i ett kort perspektiv, men den stora risken är om havsnivån höjs.
Stadskansliet spelar också en viktig roll för Göteborgs krisberedskap genom att man ansvarar för funktionen jourhavande stadsdirektör. Den som enligt det rullande schemat är jourhavande larmas i en krissituation av Räddningstjänsten.
Hela utredningen finns på Göteborgs Stads hemsida. Gå till www.goteborg.se och skriv ”extremt väder” i sökrutan.
Stadsbyggnadskontoret arbetar med marginal
Skred och översvämningar är två potentiella risker som stadsbyggnadskontoret har att ta hänsyn till i sitt arbete, både när det gäller stadsplanering och bygglov.
– När man planerar ett område så ingår alltid frågan om markens stabilitet. Det finns många parametrar – man får mäta, borra och räkna. För det mesta går det att uppnå stabilitet genom att genomföra olika åtgärder, säger Karin Bergdahl, geolog på stadsbyggnadskontoret.
När det gäller översvämningsproblematiken så handlar mycket om att se till att byggnader har en god säkerhetsmarginal till den högsta högvattennivån.
Göteborg Vatten renar ännu mer
På Göteborg Vatten, som sköter stadens dricksvattenförsörjning (och avledning av avloppsvatten på uppdrag av kretsloppskontoret), har man jobbat intensivt med riskanalyser och handlingsplaner i flera år, berättar produktionschefen Claes Wångsell.
Bland annat har väderförändringar och översvämningsrisker gjort att man kommer att införa ytterligare ett reningssteg för dricksvattnet:
– Vi kompletterar med så kallade ultrafilter, som har så extremt små hål att bakterier, virus, parasiter och andra mikroorganismer inte kan passera.
Det mesta i Göteborgs dricksvattensystem är dubblerat, men den tunnel som förbinder Göta Älv, Alelyckans vattenverk, Delsjöarna och Lackarebäcksverket finns det bara en enda av, vilket givetvis gör den delen i distributionen sårbar vid ett eventuellt tunnelras. Därför byggs nu vattenverken ut så att ett ensamt verk i ett nödläge ska ha kapacitet att försörja hela Göteborg med vatten.
En annan potentiell risk är intrång och sabotage, där antalet tillbud har ökat på senare år. Därför förstärker Göteborg Vatten också säkerheten på alla driftanläggningar, med nya larmsystem, kameror, fler låsta dörrar, låskort i stället för nycklar, förstärkning av fönster och portar och nya inpasseringsrutiner.
Göteborg Energi gräver ner fler ledningar
Många av Göteborg Energis luftledningar har lagts i jordkablar för att minska väderkänsligheten, och det finns program för ytterligare kablifiering (som fackuttrycket för att gräva ner kablar lyder) och utbyggnad av reservmatningsvägarna.
Man har också skaffat bättre jeepar och bandvagnar för att lättare komma fram i snö, och all personal har vidareutbildats.
– De som rycker ut vid en krissituation är ju också samma människor som sköter det löpande arbetet, och genom att de jobbar med detta varje dag är vår driftspersonal väl tränad och väl förberedd, säger Lennart Bernram, säkerhetscontroller på Göteborg Energi.
Nya Rya kraftvärmeverk, som ger mer energiproduktion i egen regi, gör också att sårbarheten minskar.
Fjärrvärmen är inte lika känslig som elen, eftersom mycket av det systemet ligger under mark, och det dröjer också längre innan ett avbrott i den driften märks hos hushållen. Dessutom finns det fler anläggningar om en av dem skulle sluta fungera.
Psykosocialt omhändertagande
Efter en svår händelse behöver många människor stöd och hjälp för att hantera den akuta krisen och komma vidare. I stadsdelarna finns lokala posom-grupper* som ställer upp när det hänt något som drabbat barn eller vuxna.
Vid större katastrofer kan stödet behöva samordnas. Så skedde efter diskoteksbranden i Backa och efter tsunamin.
– Vi har en grundstruktur som går att använda när det händer något allvarligt, säger Michael Ivarson som fick i uppgift att samordna krishjälpen i Göteborg efter flodvågskatastrofen.
Då bildades en samverkansgrupp för långsiktigt stöd vid kriser med representanter för kommun och frivilligorganisationer som kan börja jobba vid en eventuell kris.
*Psykosocialt omhändertagande
Rasrisk kontrolleras främst kring Lärjeån
Efter Tuveraset 1977 tog kommunen initiativ till att börja kartlägga skredriskområden i Göteborg, och sedan dess sker en fortlöpande kontroll.
Ett par gånger per år görs inspektioner på platser med hög risk, främst kring Lärjeån, som är det område i Göteborg som är mest drabbat av erosion. Dessutom mäts jordrörelser en gång per år med avancerad utrustning.
– Det gör vi även för att lära oss hur jorden rör sig, så att vi ska veta om situationen är akut eller normal vid ett larm. Nu har vi dessutom gjort extra inspektioner eftersom det har regnat så mycket, säger Emil Sandberg, geotekniker på Gatubolaget som har arbetat med skredrisker i 40 år och på uppdrag av Trafikkontoret är ansvarig för skredkontrollen i Göteborg.
Vid inspektionerna tittar man på risker och konsekvenser, och om risken bedöms som hög och konsekvenserna som stora slår man larm. Då får man antingen schakta eller vidta andra åtgärder eller bevaka situationen genom att sätta dit mätinstrument.
Stadsdelsnämnderna övar för att klara kriser
Varje stadsdelsnämnd har en kristhanteringsplan. Där fastställs till exempel vilka som ska kontaktas och var ledningsfunktionen ska samlas vid en eventuell kris.
– Grunden är att den vanliga linjeorganisationen ska fungera och ta ansvar för sina respektive verksamheter även i en kris. Alla enheter ska ha en handlingsplan för oförutsedda händelser, säger Ann Hammarskjöld, beredskapssamordnare i Askim.
Riskanalyser görs kontinuerligt och det kan till exempel handla om bränder i egna anläggningar, farliga transporter genom stadsdelen eller stora strömavbrott.
– Vi har också inventerat vilka anläggningar som kan användas om vi behöver evakuera invånarna, säger Ann.
Övningar är en viktig del i stadsdelsnämndernas krisberedskap.
– Det är bästa sättet att hålla uppe beredskapstänkandet. Därför ska vi öva mera i Askim det här året, säger Ann Hammarskjöld.
Framkomlighet och säkerhet i trafiken
Mycket av det förebyggande arbetet hos trafikkontoret handlar om kontinuerlig tillsyn, för att garantera att de anläggningar man ansvarar för fungerar och att säkerhetskraven uppfylls. Därför sker löpande besiktningar av konstruktioner som broar, tunnlar och kajer såväl som trästolpar, vägbanor, gatubelysning, brunnar, vattenledningar, med mera.
– Arbetet styrs av vilka följderna skulle kunna bli – konsekvenserna av att en bro rasar skulle ju till exempel kunna bli enorma. Trafiksignaler är också högprioriterat, de måste fungera till hundra procent. Felaktiga signaler är farligare än att inte ha några alls, säger Benny Bergstrand, gatuchef på trafikkontoret.
Att spårvagnsbanan är säker och framkomlig är ett annat viktigt område. I det ingår tillsyn av både kontaktledningar och räls – bland annat högtrycksspolas 220 växlar varje natt.
På de ställen där en urspårning skulle få stora konsekvenser har man dessutom lagt en så kallad urspårningsräl, ett slags tredje räls som gör att vagnen kan hålla sig kvar på banan även om den spårat ur.
Alla trafikkontorets entreprenörer är säkerhetsutbildade, det finns alltid personal i jour och beredskap och man har ständig bevakning av SMHI:s väderprognoser.
Dessutom bevakar man genom entreprenad skredrisken i Göteborg