Vem dumpar TV, datorer och mikrovågsugnar i naturen?

– När jag ser något sådant berörs mitt hjärta, säger Johnny Olsson vid fastighetskontoret, som under många år rensat skrot i grönområden och naturmarker i och kring Göteborg.

Men även om det finns folk som inte bryr sig så får vi andra inte misströsta. Genom att ta hand om de prylar vi samlar på oss på ett genomtänkt sätt kan vi själva göra mycket för att få bättre livskvalitet, friskare miljö och lägre kostnader för miljöinsatser.

Men här gäller det att tänka till. Allt ska inte slängas i samma avfallspåse eller sopsäck. Mediciner, glödlampor, målarburkar och febertermometer måste tas om hand på ett särskilt sätt. Precis som TV-apparter, datorer, kylskåp, frysar, mobiltelefoner och lysrör.

Sådana el-produkter kan man utan kostnad lämna till någon av kommunens fyra bemannade återvinningsstationerna. Renova har uppdraget att ta emot kasserade el- produkter och annat farligt avfall. Kostnaden står El-producenterna för. De är numera skyldiga att ta hand om dina kasserade el-produkter.

Alla har inte bil

Kruxet med samtliga avfallsstationer är att de ligger illa till. Transport med bil är nödvändigt. Och det är ett hinder för mer än hälften av göteborgarna har inte någon bil. De allra flesta hyresvärdar tillåter inte heller att man ställer kasserade TV-apparater och datorer i soprummen. Förhoppningsvis finns det någon bilburen vän som kan ställa upp och köra till återvinningsstationerna.

I annat fall får man anlita Renova eller Radio- och TV-handlare för transporten, men det kostar pengar. Att dumpa skrot i den jord vi ärver och ska ärvas av våra barn är ytterst olämpligt.

– Helst skulle jag se att hushållen i Göteborg kunde lämna även sådant avfall nära sitt hem, och fastighetsägarna ansvarade för transport till återvinningsplatser, menar Ingvar Göran vid miljöförvaltningen i Göteborg.

Individens val

De flesta har under årens lopp fått större kunskap om återvinning av avfall och annat.

– Tittar man i backspegeln och jämför med 1995, då kommunen gjorde en ”skrotsamlarinsats” i och kring Göteborg, så finns det idag färre kylskåp, frysar och andra el-produkter dumpade i naturen, berättar Johnny Olsson.

Antalet skrotbilar är också färre. Idag är skrotpremien högre än kostnaden för att bli av med bilen. Det har gett effekt och färre bilvrak dumpas. Men de som finns är alldeles för många.

– Bygg- och rivningsavfall har vi också lyckats fått bukt med genom ekonomiska styrmedel, berättar Ingvar Göran.

Tar vara på

Men det är inte bara miljöbovarna som skadar miljön. Ökad tillväxt innebär ökad energiförbrukning och det tär på våra resurser och vår miljö. Naturen tar stryk om vi inte med omsorg värnar om miljön.

– Att tala om ett hållbart Sverige, som regeringen gör, när man samtidigt är så mån om att nå tillväxt i alla lägen rimmar illa. Det är som att angripa symtomen istället för orsaken, menar Hans Enéus, professor vid Humanekologiska institutionen i Göteborg.

Inte heller tycks vi vara beredda att avstå något av vår standard för en bättre miljö? En undersökningen visar är 9 av 10 svenskar är beredda att sänka sin levnadsstandard för att rädda miljön, förutsatt att det inte går ut över bilen, fritiden, bostaden och matvanorna!

Det är en svår fråga. Individens eget val avgör som sagt. Men hopp finns. Upplevelser i naturen lockar allt fler som känner dess värde.

Park- och naturförvaltningen

Tänkvärt:

• Det finns i genomsnitt 536 leksaker i svenska barns lekrum
• Det finns 56 batterier i ett svenskt hem och 12 av dessa är inbyggda i apparater
• Det finns cirka 1,5 gånger fler bilar än barn i Göteborg
• Det uppstår cirka 400-500 smygtippar med blandat avfall i Göteborg varje år och det kostar kommunen miljontals kronor att ta hand om