Veteraner berättar om livet ombord

Vilka minnen kommer du att dela med dig av?

– Det beror på vad folk frågar! Jag kommer att hålla till i pannrum 2 där jag tjänstgjorde som maskinman. Som värnpliktig handlade det mest om att övervaka, men eftersom jag är tekniknörd har jag på senare tid lärt mig mycket mer om hur allting fungerar. Det kan jag berätta mycket om för de som är intresserade. Men också om hur det var att leva ombord.

Hur var det att tillbringa tio månader på ett fartyg som 20-åring?

– Det jag minns mest var att vi bodde ganska trångt och spartanskt. Besättningen bestod oftast av 270 man och i den del jag bodde var vi 44 värnpliktiga. Mässen var det enda utrymme vi hade – den fungerade både som vardagsrum, sovrum och matsal. Vi delade på en dusch och tre toaletter. Jag brukar jämföra det med att campa. Det var trångt, men när vi väl arbetat ihop oss fungerade vi väldigt bra som grupp. Vi blev som en stor familj; skojade, skrattade och gjorde saker ihop. Så här efteråt minns jag det mest som en positiv upplevelse. Och eftersom vi befann oss på ett fartyg fick vi hela tiden se nya vyer.

Hur kommer det sig att du engagerar dig i föreningen Jagaren Småland?

– När föreningen bildades för fyra–fem år sedan fick jag se det av en slump. Eftersom jag hade tjänstgjort ombord tyckte jag det lät kul och gick med. Sedan dess har jag blivit mer och mer engagerad. Just nu håller vi på att måla fartygets utsida – det är ett evighetsjobb. Som veteran har jag också nycklar och kan gå hit även när Maritiman är stängt. Det gör att jag har möjlighet att söka i ritningar och lära mig saker om fartyget som jag inte kunde göra som värnpliktig.

Maritiman är ett fartygsmuseum som består av en unik samling fartyg, båtar och pråmar med både militära och civila anknytningar.