Den som idag kommer ut på centralstationens baksida och vill ta sig ner till vattnet vid Gullbergsvass måste ta sig förbi en rondell, över en bro och korsa flera bilvägar. Väl nere vid vattnet befinner man sig sedan mitt på en ödslig parkering.
Ännu värre är det för den som försöker ta sig från Centralen till Kanaltorget vid Lilla bommen. För den som inte känner till bästa sättet att trixa sig fram finns nog risk att man ger upp på halva vägen.
Sammanhängande stadsdel
I framtiden blir det helt annorlunda, enligt ett nytt stadsutvecklingsprogram. Då ska Centralstationen inte ha någon baksida, utan bara framsidor. Gullbergsvass, Lilla Bommen, Nordstan och Centralstationen blir inte längre avskilda delar som separeras av bilvägar, utan sitter ihop i en enda stadsdel. Dessa nya kvarter beräknas kunna ge plats för 1500 bostäder och en mängd nya kontor, butiker och andra verksamheter.
Katja Ketola, som tagit fram stadsutvecklingsprogrammet, förklarar att man ska se det som ett ramverk. Syftet är dels att hålla ihop de olika planeringsarbeten som redan pågår, dels att staka ut nya visioner.
– Planen behöver vara flexibel, för att vi ska kunna anpassa den till inspel och nya planer som kommer in. Men den behöver också vara fast, för att ge riktning och hålla samman utvecklingen i den mängd olika delprojekt som kommer pågå.
Flera projekt redan igång
Planeringen pågår redan för fullt för att bygga en ny Hisingsbro med påfart precis norr om Centralstationen, och för att sänka ner Götaleden. Det kommer skapa helt nya möjligheter att binda ihop de olika kvarteren. Dessutom planeras en viadukt över Centralstationens bangård, vilket skulle göra det möjligt att få områdena runt Centralstationen mot Drottningtorget respektive Nordstan helt bilfria.
Samtidigt ska den underjordiska stationen på Västlänken börja byggas inom några år. Stationen kommer ha flera uppgångar i området norr om Centralstationen, som behöver byggas in och bli en naturlig del av stadsmiljön.
I stadsutvecklingsprogrammet finns en rad bilder över hur området kan se ut i framtiden. Katja Ketola betonar att planerna kommer att utvecklas efter hand och att mycket, exempelvis den exakta placeringen av nya byggnader, kommer förändras.
Däremot finns det andra saker där hon och de andra som ansvarar för helheten kommer stå på sig: Att det ska vara lätt och naturligt att ta sig mellan olika delar av området till fots och med cykel. Och att varje liten yta ska tas tillvara för att skapa en livlig, myllrande stadsdel.
– Varje kvadratmeter har ett stort värde. Här finns möjligheter att skapa en tät kosmopolitisk del av Göteborg.
Under arbetet med programmet har Katja Ketola och hennes kollegor gått på många promenader kors och tvärs genom området. Hon berättar om ett av flera exempel på hur hon inte vill att det ska se ut i framtiden.
– När du ska gå under nuvarande Götaälvbro måste du först gå längs med hela Nordstans stängda fasad. Det är ödsligt, och samtidigt domineras området runt om av snabba transporter.
Stadsmiljö i mänsklig skala
Istället vill Katja Ketola bygga en stad ”i ögonhöjd” – där lokalerna i gatuplan har stora fönster, är fyllda med aktiviteter och där husen utformas på ett sätt så att man inte känner sig liten.
– Det gör att man känner att det blir mer spännande att gå där.
Med tanke på de stora förändringar som är på gång i området är det viktigt att tänka på både helheten och detaljerna, samtidigt. Katja Ketola berättar att personerna som jobbar med de olika detaljplanerna träffas varannan vecka för att stämma av och samordna sig.
– Om man bara tittar på området i små delar finns risk att vi inte jobbar med ytorna däremellan, och att delarna inte kopplas ihop med varandra.
Mycket återstår
För att visionen ska bli verklighet krävs samarbete även med regionala och statliga aktörer. Om viadukten över bangården ska kunna byggas måste Trafikverket först flytta sin uppställningsplats för tåg. Och för att det som idag är Nils Ericsonsterminal ska kunna förvandlas till en livlig Nils Ericsonsplats behöver Västtrafik flytta busstationen.
– Vi se att platsen där busstationen står idag är ett väldigt intressant läge för stadsutvecklingen. Men det är inget vi kan styra över själva, säger Katja Ketola.
Nils Ericssonplatsen.
I planerna finns gröna stråk till vattnet och längs med älven och attraktiva platser mellan bostadshus och nya arbetsplatser.