Är det någon mening med att jag köper rättvisemärkta bananer, sopsorterar, kör miljöbil och installerar bergvärme i villan?

    Ja, det spelar roll, är det entydiga svaret från konsumentforskare som Vårt Göteborg talat med.
    ”Många bäckar små gör en stor å” tycks gälla när det kommer till vad den enskilda konsumenten kan göra för att bidra till en hållbar konsumtion. Om bara några få handlar ekologiskt har det ingen större betydelse. Men om många gör det – då har det effekt!
    – Och det är förstås bättre att göra något, än ingenting alls, säger Tommy Gärling, professor i psykologi vid Göteborgs universitet och medarbetare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, CFK, vid Handelshögskolan i Göteborg.
    Informationen sällan kristallklar
    Samtidigt förstår han att många har svårt att agera hållbart eller miljövänligt i köpsituationer. Informationen om vad som är miljövänligt eller inte, från såväl producenter som myndigheter, är sällan entydig och glasklar. Miljöbilarna är ett exempel där det finns olika bud om vilken typ av bränsle eller motor som är bäst för miljön – eller i alla fall minst skadlig.
    Som konsumenter hanterar vi köpbeslut utifrån våra värderingar, vanor och kunskap. En person som tycker att miljöfrågorna är viktiga handlar också mer miljöanpassade varor, letar efter kravmärkt och ekologiskt. Den som har en mer ljum inställning till miljöfrågorna är inte lika aktiv utan köper oftast det han brukar köpa.
    Studier visar att vår bedömning av hur viktig miljön är jämfört med andra värden i livet, till exempel vår egen ekonomi, påverkar våra köpbeslut.
    Det har också betydelse vilken grupp man vill tillhöra. Är det viktigt för mig att uppfattas som miljömedveten, är det lättare att välja bort bilen.
    Alltför optimistiska inför framtiden
    Ytterligare en faktor som påverkar oss i våra miljöval är hur vi tolkar riskerna inför framtiden.
    – Hittills har vi trott att utvecklingen ska lösa problemen åt oss i framtiden. Men från forskning vet vi att det är ett överoptimistiskt sätt att tänka. Vi har en tendens att tolka framtiden ljusare än vi borde, säger Tommy Gärling.
    Men konsumenten kan med sina val påverka utvecklingen av miljöanpassade varor. I dag är det till exempel sällsynt med blekta melittafilter eller kartonger runt tandkrämstuberna. Så gott som alla disk- och tvättmedel är miljömärkta. Utbudet av ekologiska matvaror ökar och rättvisemärkta kläder börjar dyka upp i butikerna.
    – Jag tror att både konsumenter och producenter mer och mer får upp ögonen för att konsumenten har makt, säger Karin M. Ekström, docent i företagsekonomi och föreståndare för CFK.
    Tydlig information från producenterna
    Men företagen måste bli bättre på att hjälpa konsumenterna. Vi behöver inte bara veta vad en produkt innehåller utan också hur den har tillverkats, var den kommer ifrån och hur den transporterats. En tydligare märkning som stödjer konsumenten när hon ska välja är nödvändig, menar både Karin M. Ekström och Tommy Gärling. Som konsument måste man känna att det har betydelse om man väljer det ena eller det andra.
    – Handeln kan bli mycket bättre på skyltning och exponering utifrån ett konsument- och miljöperspektiv, säger Karin M. Ekström.
    Elisabeth Gustafsson