Många ser i Gårdsten en stadsdel som rest sig ur förslumning – tack vare en omfattande renovering av husen.
Tjugosexåriga Sahra Hussein har bott mer än halva livet i Gårdsten och upplevt hela förvandlingen. Hon ger en delvis annan förklaring:
– Vändningen kom när folk märkte att någon tog dem på allvar.
Solfångare, växthus, terrasser och nymålade fasader – det är klart att sådana yttre faktorer betyder mycket för hur människor trivs och hur de ser på sitt bostadsområde.
– Idag går det att bjuda hem folk utan att skämmas. Man kan ta med dem på en promenad runt området och känna stolthet, säger Sahra.
Vi sitter i den mjuka soffgruppen och smuttar somaliskt te i familjens ljusa marklägenhet på Almgården, i Västra Gårdsten. Utanför uteplatsen står grönskan tät och runt huset finns prydliga rabatter.
Sahra minns hur det såg ut i stadsdelen på 90-talet, under hennes tonårstid: Fult, slitet och trasigt. Tomma lägenheter, med överfulla sopnedkast. Och månadslånga väntetider, även för den enklaste reparation.
Då bodde hon med föräldrar och syskon i ett annat hus, som långt senare skulle byggas om till Solhus.
– Vi funderade på att lämna Gårdsten, men så fick min mamma jobb på Gårdstensbostäder, som precis hade tagit över, berättar hon.
Det blev en vändpunkt, inte bara för Sahra och hennes familj.
Ombyggnad väckte förhoppningar
Visserligen dröjde det innan det första ombyggnadsprojektet kom igång.
– Plötsligt kom det faktiskt någon om man ringde. Folk kände att deras åsikt betydde något.
Det väckte stora förhoppningar. Även de som inte var direkt berörda av ombyggnaden av Solhusen märkte att något förändrats, berättar Sahra.
– Det tog inte särskilt lång tid. Så snart människor förstod att det nya inte bara var tomt prat, så började samhörigheten att växa.
Under de tio år som gått sedan dess har stora delar av Gårdsten rustats upp, hela tiden i nära samverkan med de boende. Efter västra och östra Gårdsten står nu delar av den norra delen på tur. Det byggs också nytt i stadsdelen.
Björn Forsman
