Under förra året tog Renova emot 29.000 ton komposterbart avfall i Göteborg. Och efter ett halvår på komposteringsanläggningen på Marieholm kan äppelskrottar och kaffesump användas till en fotbollsplan eller en krukväxt.

    – De göteborgare som väljer att kompostera är bra på det: de vet vad som får slängas i komposten. Och Kretsloppskontoret är bra på att skicka ut information till hushållen, säger Christian Kallerdahl, informationschef på Renova.
    Ändå drabbades Marieholms anläggning när den drog igång 1998 av en del driftproblem, som nödstopp och förstörd kompost.
    – Men det berodde på att man försökte införa en automatiserad process, som var för aggressiv: den åt upp alla grejerna, säger Christian Kallerdahl.
    Fungerar utan problem
    Sedan 2001 fungerar anläggningen utan driftsproblem, och i dag tillämpas i stället traditionell strängkompostering. En process som tar cirka ett halvår.
    – Det är precis samma system som i den gröna kompostlådan många har i trädgården, fast mycket större.
    Avfallet placeras först i högar i en komposteringshall. Där ligger de cirka en månad, innan det är dags för efterkompostering. Denna nedbrytning sker i långa ”plastkorvar” utomhus, och tar upp till fyra månader. Därefter får komposten eftermogna i högar utomhus.
    Måste blandas ut
    – Men sedan går det inte att använda ren kompost som den är. Man måste blanda ut den med jord eller sand. Det gör du även när du komposterar hemma.
    Komposten blir bland annat till krukjord och dressjord, och används till allt från rosenrabatter till fotbollsplaner.
    – Vår kompostjord köps av exempelvis allmänhet och bostads- och anläggningsbolag, säger Christian Kallerdahl.
    Johanna Westlund