– Göteborgarna är tveklöst de mest välundersökta medborgarna i Sverige.
Det säger Lennart Nilsson, docent vid Göteborgs Universitet och en av forskarna bakom den årliga SOM-undersökningen.
Sedan 1992 har ungefär 1 500 göteborgare om året kunnat svara, anonymt förstås, på frågor om den offentliga servicen, mediavanor och politik i undersökningen som brukar kallas Väst-SOM. Här kan man bland annat se att gator och vägar uppfattas som sämre i dag jämfört med för tio år sedan, liksom tillgången på bostäder. Men bibliotek och idrottsanläggningar är göteborgarna minst lika nöjda med nu som då.
– Undersökningen görs också i Göteborgs kranskommuner och sedan 1998 i hela Västra Götalandsregionen. Dessutom har vi gjort nationella undersökningar sedan 1986, säger Lennart Nilsson.
Guldgruva för forskare
Detta gör att alla resultat går att jämföra över tid, mellan kommuner och med regionen och landet som helhet. En guldgruva för forskare inom olika områden, som statsvetenskap, media och kommunikation, ekonomi eller förvaltningskunskap.
Väst-SOM skickas ut i oktober varje år till 6 000 personer mellan 16 och 85 år i Västsverige. Två tredjedelar brukar svara, vilket gör cirka 1 000 svarande göteborgare. Det är fullt tillräckligt för att få representativa resultat. Med internationella mått mätt är det en hög svarsandel, enligt Lennart Nilsson.
– Antalet svarande blir avgörande först när de bryts ner i mindre grupper som på stadsdelar eller åldersgrupper. Då har vi en lägsta gräns för vad som är relevant att redovisa.
I varje Väst-SOM finns en kärna av frågor som varit med sedan de första åren. Dessutom kompletteras den varje år med frågor kring särskilda frågor, till exempel händelser som diskoteksbranden i Backa 1998 eller kravallerna vid EU-toppmötet 2001.
– Den stora mängden återkommande frågor är själva poängen med SOM-undersökningarna. Oberoende, långsiktighet och bredd på undersökningarna är de tre krav vi ställer för att samarbeta om studier, säger Lennart.
Sedan 1998 har SOM-institutet till exempel ett samarbete med Västra Götalandsregionen för att utvärdera regionen. Göteborgs Stad har tidigare medverkat med frågor om bland annat stadsdelsnämndsreformen. 2003 gjordes en särskild studie i storstadssatsningens områden – Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården – med SOM-undersökningen som grund.
Under åren har forskarna kunnat se hur medborgarnas inställning till service följer samhällets utveckling i stort.
– För tio år sedan var det arbetslösheten som var det största bekymret. I dag är det skola och sjukvård som medborgarna tycker är de viktigaste frågorna, säger Lennart.
Förändringar på det organisatoriska planet – att Västra Götalandsregionen bildades och att vi nu inte bara ska rösta i kommun- och riksdagsval, utan även till regionfullmäktige och EU-parlament – är dock något som göteborgarna inte är särskilt intresserade av. Det är resultaten i verksamheterna som är viktiga.
Av SOM-undersökningen framgår att det är skillnad på vad göteborgaren i allmänhet tycker om den kommunala servicen jämfört med dem som använder sig av den, brukarna.
Brukarna mer positiva
– Brukarna är mer positiva än göteborgaren i gemen. När räckvidden av den egna erfarenheten är mindre är det annan information som man lutar sig mot. I många fall är det media man får sin information från. Och eftersom media, av naturliga skäl, fokuserar på misslyckanden så är de dem man känner till. Varje enskild händelse är säkert korrekt, men sammantaget ger de en sned bild av verkligheten, säger Lennart Nilsson.
I oktober är det dags för 1 500 göteborgare att ge sig i kast med det 24-sidiga frågeformuläret. Då dimper 2005 års version av SOM-undersökningen ner i brevlådan.
Elisabeth Gustafsson
S O M står för Samhälle, Opinion, Massmedia