– Hälsa är mer än bara frånvaro av sjukdom. Det handlar om att må bra på flera plan. Att känna att man kan påverka sitt eget liv är grundläggande.
Det säger Bengt Delang, stadsdelschef i Majorna.
Han är också sammankallande i den grupp av förvaltningschefer i Göteborgs Stad som har i uppdrag att samordna folkhälsoarbetet i staden.
– Vi ska försöka ha en helhetssyn utifrån de politiska målen som anges i budgeten. Men det praktiska arbetet sker förstås i stadsdelarna, på idrotts- och föreningsförvaltningen, miljöförvaltningen och i andra verksamheter, säger Bengt Delang.
Göteborgs Stad har en folkhälsopolicy som förra året kompletterades med vilka områden som är prioriterade för de närmaste åren. Barn, ungdomar och deras föräldrar är i fokus för folkhälsoarbetet. Det ska handla om kost och fysiska aktiviteter, tobak, alkohol och droger, samt sex och samlevnad.

Ska stödja och ge verktyg

Men folkhälsoarbetet ska inte leva sitt eget liv. Det ska ingå i all kommunal verksamhet, precis som jämställdhet och mångfald. I stadsdelarnas verksamheter – förskola, skola, fritid, omsorg om äldre och funktionshindrade – har folkhälsa en självklar plats.
– Ett särskilt viktigt mål för folkhälsoarbetet är att människor ska känna delaktighet och inflytande. Och det är ganska självklart. Den som känner sig utanför och utan möjlighet att påverka sin egen livssituation mår inte bra, säger Bengt, och menar att kommunens uppgift är att stödja och ge verktyg för att kommuninvånarna ska må bra.
Han tycker sig också se att medvetenheten om hur betydelsefullt det förebyggande folkhälsoarbetet är, har blivit allt större under de fyra–fem år han arbetat i kommunen. Allt fler skolor satsar på mer fysisk aktivitet, arbetet mot alkohol och droger har intensifierats, samverkan med primärvård, polis och andra förekommer i så gott som varje stadsdel i form av lokala folkhälsoråd.
– Och vad vi äter är ju verkligen en fråga som varit aktuell den senaste tiden. Ett resultat av det är att godis- och läskautomaterna definitivt är på väg ut från skolorna. Vi arbetar med ett projekt, Vattentorn, där vi i stället för läskautomater hoppas kunna ställa in automater med kolsyrat vatten i skolorna.
Medvetenheten om framför allt ”sockerfällan” blir allt större vilket säkert också kommer att påverka hur man gör i förskolorna med mellanmål och ”fredagsmys”, tror Bengt.

Stort frivilligt engagemang

En titt på stadsdelarnas och idrotts- och föreningsförvaltningens hemsidor visar en stor bredd på aktiviteter med inriktning mot folkhälsa och friskvård.
– Det pågår mycket på alla möjliga håll, men samtidigt har vi inom kommunen en begränsad ekonomi som inte ger oss möjlighet att göra allt som skulle kunna göras.
Bengt betonar att det inte bara är kommunen som arbetar med folkhälsa. Idrottsrörelsen och andra föreningar gör stora insatser. Över huvud taget finns ett stort frivilligt engagemang, till exempel volontärskap, som kan utvecklas ännu mer.
– Men det är viktigt att ha rätt perspektiv i folkhälsoarbetet – det handlar inte om att gräva ner sig i problemen. Fokus ska ligga på lösningarna.

Elisabeth Gustafsson