Att vilja konsumera etiskt räcker långt. Men inte alltid hela vägen.

    Faktorer som tid, ekonomi, tillgång, kvalitet och information skapar lätt ett glapp mellan övertygelse och praktisk handling.
    Det visar en färsk rapport från Konsument Göteborg.
    Rapporten bygger på intervjuer med fem sinsemellan ganska olika Göteborgshushåll med en gemensam nämnare: ett starkt rättvise- och miljöengagemang. En huvudfråga är hur det fungerar att rent praktiskt översätta denna övertygelse i etisk konsumtion, och de intervjuade vittnar om att många av vardagens köpbeslut föregås av förhandlingar med det egna samvetet, beaktande av olika faktorer och en och annan kompromiss.
    Ett av hushållen finns i Gamlestaden och består av Emma Hallgren, som läser till socionom, och hennes sambo Gustav Bates, som är konfliktlösare med egen firma. För dem är det självklart att köpa rättvisemärkt kaffe och ekologisk mjölk och att sträva efter att konsumtionen ska vara schysst mot både människor och miljö.
    Utbud och tidsbrist
    – Vissa typer av varor är inga problem att hitta, men ibland stupar det på bristande utbud. Ibland kan det också vara priset, eller tidsbrist i kombination med bekvämlighet eller slöhet, som gör att man inte alltid handlar så etiskt som man skulle vilja, säger Emma Hallgren.
    – Fast många butiker har blivit bättre på ekologiska varor, nu när de har förstått att det kan finnas ekonomi i det, säger Gustav Bates.
    Även de övriga hushållen nämner tidsbrist, magert utbud och höga priser som begränsande faktorer. I den mån bristande kvalitet anges som ett hinder så avser det mest frukt och grönsaker.
    Men tidsfaktorn handlar inte bara om att det ofta är bråttom när man handlar, utan även om att det tar tid att ta reda på fakta. Och ytterligare ett hinder som nämns är just bristen på information i butikerna, i synnerhet när det gäller varutyper där Krav- och rättvisemärkning knappt används.
    I butiker fungerar märkning
    – Märkningarna fungerar i livsmedelsbutiken, men det finns många ”svarta hål”, som restaurangmat, kläder och elektronik. En lösning för några av de intervjuade har då blivit att i stället försöka konsumera mindre över huvud taget, säger Thomas Östlund, som skrivit rapporten på uppdrag av Konsument Göteborg.
    Genom att intervjua just konsumenter som redan har en stark övertygelse ville han kunna gå mer på djupet och ställa en annan typ av frågor.
    – Med ett bredare personurval hade det nog handlat mer om allmänna konsumtionsmönster. Men det här är människor som är väl bekanta med de här begreppen, lite av en ”förtrupp”. I en tid där många inte alltid lever upp till sin moral och alla vackra ord, så är jag imponerad av deras starka koppling mellan värderingar och praktisk handling. De är oerhört tappra i sin vardag, säger Thomas Östlund, som menar att en knäckfråga sedan givetvis är hur man ska förändra konsumtionsvanorna hos de människor som inte har samma engagemang från början.
    ”Alla gör så gott de kan”
    – Fast om man väljer att inte handla etiskt, oavsett anledning, då måste det få vara okej. Skuldkänslor hjälper inte människor att tänka och handla smart. Vill man förändra världen så är det i det egna beteendet man börjar. Alla gör så gott de kan, även om det kanske inte alltid känns så, säger Gustav Bates.
    – Ofta hör man ju folk vid grönsaksdisken säga ”ta inte de Kravmärkta, de är dyrare”. Men jag tror ändå inte att det bara handlar om pris utan även om information, säger Emma Hallgren.
    Konsumentverkets rapport ”Ekologiska livsmedel – ett strategiunderlag för livsmedelsbranschen”, som kom förra året, visar att det dessutom till viss del handlar om marknadsföring: där konstateras att för de flesta konsumenter är inte ”miljövänlighet” ett tillräckligt starkt köpargument.
    Ladda varumärken med mervärde
    – Hur egotrippat man än tycker att det är så ställer många frågan ”What’s in it for me?” – vilka personliga fördelar får jag av att köpa det här? Därför måste man koppla ihop de etiska produkterna med andra mervärden, få folk att köpa på andra grundvalar och ladda varumärkena med sådant som går in i hjärtat. Det är den stora utmaningen, säger Els-Marie Aronsson Kihlström, förvaltningschef på Konsument Göteborg.
    ULF BENKEL

    Mer om miljömärkning på nästa uppslag.