– Ja, menar Ingela Gustafsson vid park- och naturförvaltningen som leder arbetet med att sammanställa ”Kunskapsunderlaget”, en omfattande inventering av den göteborgska naturen.

Ädellövskogar, hedar, stränder, sjöar, öppna landskap, floror markeras på digitala kartor. Mer precisa naturrum som de där fladdermössen håller till finns också med.

År 2007, ska underlaget vara färdigt och då får planerare ett bättre verktyg för att hävda unika miljöers företräden vid exploatering. Tonvikt läggs på sociala, kulturella och ekologiska kvalitéer. Att de tydligt registreras är viktigt, annars är det lätt att sådana miljöer får stryka på foten för byggherrars vilja att exploatera.

Fler ska lockas ut i naturen

Ett annat syfte med samverkansprojektet är en bättre folkhälsa, och att då locka fler människor ut i naturen. Markerade leder, kartor och skyltar är för vissa människor naturliga ingångar till naturen.

Vasslandskapet kring Ragnhilds Holme, vitsippor och gullvivor i Årekärrslunden i Askim, gårdarna i Vättlefjäll och naturstigar i Välen, vid Askimviken är exempel på gröna guldkorn.
Eller en picknick på Fjällbo ängar i Utby eller i någon av skoggläntorna i Rya skog.

I potten för Göteborgsprojektet finns 9,5 miljoner kronor, bland annat kommunala och statliga pengar. Merparten av dessa används till kunskapsunderlaget men en del har också gått till föreningar.

Läs hela artikeln i senaste numret av Vårt Göteborgs pappersupplaga som utkommer onsdagen den 19 april. Tidningen delas ut till alla hushåll i Göteborgs kommun. Den finns också att ladda ner som pdf-fil
här