Med den senaste tekniken blir det lättare att klara läxan. Det tycker de elever som får extra stöd på Kunskapsportalen, Angeredsgymnasiets it-centrum.
Ett exempel på en lyckad EU-satsning i Göteborg.
Tysta och koncentrerade sitter eleverna vid varsin dator och jobbar. Någon tar igen ett missat prov. Andra löser knepiga skoluppgifter. Vid ett par ungdomar står en lärare och hjälper till.
Kunskapsportalen har bara funnits sedan i september, men är redan en inarbetad del av elevernas vardag. En som är här varje dag är Celia Aigbiremonlen. Hon kom till Göteborg från Nigeria för drygt två år sedan. Hennes modersmål är engelska och hon tar tacksamt emot lite extra hjälp med svenskan.
Celia tycker att Kunskapsportalen gör skolarbetet både lättare och roligare.
– Jag brukar komma hit och göra läxan. Lärarna här är jättesnälla. Jag blir glad av att vara här, säger hon.
Digitala lexikon, talsynteser, mp3-spelare och läspennor är bara några av de hjälpmedel som eleverna kan använda. En kille med dyslexi får lyssna till texten i stället för att läsa den. En tjej med hög frånvaro behöver hjälp att komma i fatt sina klasskamrater.
– Du behöver inte ha fått någon diagnos för att vara här. Det finns många andra skäl till att en elev har dålig dator- eller läsvana, och är i behov av extra stöd i skolan, säger Samuel Engelhardt, utvecklingslektor och specialpedagog på Angeredsgymnasiet.
Verksamheten kan även kompensera för sociala och ekonomiska orättvisor.
– Vissa elever kommer från fattiga familjer och har ingen dator hemma. Det är inte meningen att de ska komma efter i skolan bara för att familjen inte har råd, säger Samuel.
Idén till Kunskapsportalen kläckte han tillsammans med en kollega, Kai Liljegren.
– Här på gymnasiet finns ett 50-tal elever som sitter i rullstol. Det satsas ordentligt på elever med funktionshinder. Det är jättebra, men jag tycker att vi måste satsa minst lika mycket på elever med dolda funktionshinder, sådana som inte syns, säger Samuel.
Just nu bedrivs portalen i projektform. Tre terminer pågår projektet, sju lärartjänster är tillsatta och alltihop kostar ungefär 3,4 miljoner kronor. En miljon är ekonomiskt stöd från EU:s strukturfonder, som en del av stadsutvecklingsprogrammet Urban II Göteborg. Utan det stödet hade de aldrig kommit igång, tror Samuel.
– EU-pengarna öppnade dörrar för oss, säger han.
Troligen kommer verksamheten att bli kvar på skolan även när projekttiden löpt ut. Redan i dagsläget finns planer att bygga ut och öka öppettiderna. Trycket är hårt på lokalens 18 stationära och fem bärbara datorer. Eleverna kan max boka en timme åt gången och det är nästan alltid fullsatt. Trots att arbetet fortfarande pågår med att hitta och fånga upp alla elever i behov av stöd.
– Vi har redan slagit i taket. Eleverna hänger på låset och vi får nästan köra iväg dem när dagen är slut. Vi har kommit långt, längre än vad vi kunde föreställa oss i våra vildaste fantasier.
Camilla Adolfsson