Vatten. Självklart och livsnödvändigt. Men ibland också en skitsak.
Kommunägda Gryaab som tar hand om göteborgarnas avloppsvatten renar mer vatten än något annat bolag i landet. Nu bygger man till för att bli ännu effektivare.
Stora mängder kväve- och fosforutsläpp i havet leder till övergödning. Därför beslutade Miljööverdomstolen om skärpta krav på Ryaverkets fosforutsläpp från år 2010.
Gryaabs anläggning i Rya har – trots att den utnyttjats maximalt – redan tidigare haft svårt att klara gällande kvävenivå. För att minska utsläppen av fosfor och kväve beslutade Gryaab i juni om en utbyggnad, och i september påbörjades bygget av världens största anläggning med roterande skivfilter. Den nya utbyggnaden kostar 500 miljoner kronor och väntas stå klar till årsskiftet 2009/2010.
– Då har vi en anläggning som räcker åtminstone till 2020, säger projektledare Ulf Gingsjö.
Att klara den omfattande utbyggnaden utan att behöva röra Rya skog var en svår utmaning. Lösningen blev den nya filtertekniken som tidigare bara prövats i mindre skala.
– Men vi har utfört omfattande tester här på Ryaverket och gjort flera studiebesök på en mindre anläggning i Danmark, säger Ulf Gingsjö.
Imponerande anläggning
Den nya anläggningen blir tio meter djup, 10-15 meter hög och 120 meter lång. Imponerande siffror kan tyckas men byggarbetet kommer inte att märkas utanför Ryaverket. Om vi inte räknar den nya järnvägsövergång som gör transporter till och från bygget möjliga, förstås.
Desto större krav ställs det på planering och markutnyttjande inne på området. Under kortare perioder kommer också kapaciteten tillfälligt att sänkas.
Vad innebär då den nya filtertekniken?
De roterande skivfiltren har öppningar på en hundradels millimeter som vattnet passerar igenom. Där fångar man upp den grumlighet som inte tidigare sedimenterat (sjunkit till botten). En stor del av fosforn som idag släpps ut är bunden till de partiklar som inte sedimenterat.
Tops kostar två miljoner om året
Faktum är att skivfiltren byggs lika mycket för att förbättra kvävereningen eftersom filtren också används för att filtrera vattnet från den nya kvävereningsanläggningen.
Kan vi göteborgare göra något för att förenkla reningen?
Visst. Tops i avloppsvattnet är till exempel ett otyg. De är så tunna och smala att de lätt slinker igenom. Att rensa bort tops och liknande ur avloppsvattnet kostar Gryaab två miljoner kronor om året.
Lars Hjertberg
Den nya anläggningen blir tio meter djup, 10-15 meter hög och 120 meter lång. Imponerande siffror kan tyckas men byggarbetet kommer inte att märkas utanför Ryaverket. Om vi inte räknar den nya järnvägsövergång som gör transporter till och från bygget möjliga, förstås.
Desto större krav ställs det på planering och markutnyttjande inne på området. Under kortare perioder kommer också kapaciteten tillfälligt att sänkas.
Vad innebär då den nya filtertekniken?
De roterande skivfiltren har öppningar på en hundradels millimeter som vattnet passerar igenom. Där fångar man upp den grumlighet som inte tidigare sedimenterat (sjunkit till botten). En stor del av fosforn som idag släpps ut är bunden till de partiklar som inte sedimenterat.
Tops kostar två miljoner om året
Faktum är att skivfiltren byggs lika mycket för att förbättra kvävereningen eftersom filtren också används för att filtrera vattnet från den nya kvävereningsanläggningen.
Kan vi göteborgare göra något för att förenkla reningen?
Visst. Tops i avloppsvattnet är till exempel ett otyg. De är så tunna och smala att de lätt slinker igenom. Att rensa bort tops och liknande ur avloppsvattnet kostar Gryaab två miljoner kronor om året.
Lars Hjertberg