Sakfrågorna är viktigast i kommunalvalet. Här spelar politisk ideologi mindre roll.
– Frågor om stadsplanering kanske kan väcka liv i debatten, men organisationsfrågor som stadsdelsnämndernas framtid verkar inte intressera medborgarna, säger Folke Johansson, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet.

Svenskarnas inställning till politik, politiker och valdeltagande har kartlagts och studerats i många år av forskarna i Göteborg. En tydlig trend de senaste decennierna har varit ett sjunkande valdeltagande, från över 90 procent under hela 1970-talet till runt 75 procent vid det senaste valet. Men Folke Johansson tror inte att det kommer att sjunka ytterligare:
– Valdeltagandet kommer troligtvis att ligga ganska stabilt på cirka 75 procent, och det är fortfarande bra siffror jämfört med andra länder med liknande valsystem, säger han.
Söndag = högt valdeltagande
En anledning till att Sverige har ett relativt högt valdeltagande är det enkla faktum att valdagen alltid är en söndag då de flesta är lediga. Att vi dessutom röstar i såväl kommunalval som riksdags- och regionval samtidigt är också en bidragande orsak.
– Visst kan det finnas skäl till skilda valdagar, men det som håller uppe intresset för valet är debatten i medierna under valrörelsen. Det är där medborgarna får sin information. Att hålla liv i det intresset vid två tillfällen är inte lätt. Det räcker med att se hur det är i Norge, där intresset för de lokala valen är betydligt mindre än för stortingsvalet.
Rösta inte lika självklart för unga
Traditioner har också stor betydelse för vårt beteende när valdagen närmar sig. Den äldre generationen lärde sig att det är självklart att gå och rösta. De yngre har lärt sig att det är viktigt att ta ställning. Men det innebär inte att de anser att man måste rösta eller att de är ointresserade av politik.
En tydlig trend de senaste decennierna är att allt fler röstar på ett parti i kommunvalet och ett annat i riksdagsvalet.
– Lite mer än en fjärdedel röstar olika i de lokala och nationella valen. Det är också ett tecken på att det är sakfrågor och personer som avgör kommunvalet medan det är ideologierna som styr hur vi röstar i riksdagsvalet, säger Folke Johansson.
Kommunala och statliga satsningar på att få fler invandrare att rösta har hittills haft små effekter. Men de motverkar troligtvis en ytterligare nedgång, tror Folke Johansson. Som mest låg valdeltagandet bland invandrarna i kommunalvalen på cirka 65 procent, nu är det nere i 30–35 procent.
– Men det är en väldigt stor skillnad mellan olika grupper. Norrmän och finländare som bor i Sverige engagerar sig mycket lite i det svenska valet. De röstar i sina hemländer, konstaterar Folke Johansson.
Livssituation avgörande
Flyktingar som kom från Sydamerika på 1970- och 1980-talet var politiskt aktiva när de kom och fortsatte vara det. Andra grupper, som också har flytt från ett politiskt förtryck, har istället valt att hålla sig ifrån politiken.
– Men generellt kan vi se att oavsett om man är svensk eller invandrare så är det andra faktorer som är avgörande för om du går och röstar eller ej. Stabila förhållanden i form av arbete och försörjning har stor betydelse, vare sig du är född i Sverige eller utomlands, säger Folke Johansson.

Elisabeth Gustafsson