De är två nyckelpersoner i Göteborgs offentliga kulturliv. Anna Takanen är konstnärlig ledare för stadsteatern, Kennet Johansson chef för kulturförvaltningen.
Här talar de om kulturens roll, kulturstaden Göteborg, evenemang, institutioner och förnyelse.
Ni har tidigare bott och arbetat i Stockholm (Anna) respektive Malmö. Vad skiljer kulturstaden Göteborg från dessa städer?
Kennet Johansson: – Göteborg är mer välordnat, Malmö är lite vildvuxet och ”rufsigt”. Sedan är den omtalade Göteborgsandan verkligen stark. En av de första saker jag fick höra när jag började var: ”I den här stan bråkar vi inte – vi samverkar!”
Anna Takanen: – I Göteborg ser man till att ta hit det som är bra. I Stockholm är det till exempel betydligt färre gästspel från övriga Sverige – där är det mer ”det vi har räcker”.
Varför ska göteborgarnas skattepengar gå till kultur?
Anna: – Det handlar om vad man vill leva i för samhälle. Vi har en stor materiell välfärd, men om vi inte kan vara lika måna om den inre välfärden så trillar hela korthuset ihop. Vi har råd med kultur! Dessutom är kulturen mer integrerad i våra liv än vad många tänker på.
Kennet: – Det finns en rättvise- och demokratiaspekt också: Ska bara de med pengar ha tillgång till kultur? Kulturen har alltid varit finansierad – förr var det mecenater, nu har vi demokratiskt valda representanter.

Kennet: – Filmfestivalen, bokmässan och konstbiennalen är sådant som gjort att jag själv har besökt Göteborg tidigare. Det finns en stor potential i kulturen, den kan vara avgörande för vart människor väljer att flytta.
Anna: – Samtidigt som den ger integritet och stolthet och stärker dem som bor i staden.
Begreppet ”institutionskultur” används ibland som beteckning på något stelt och tungfotat. Hur sann är den bilden?
Anna: – Institutionerna erbjuder många olika saker och behövs för mångfalden. Men det är klart att det finns platser där tröskeln känns så hög att det behövs ett stavhopp för att ta sig in.
Kennet: – Jag skulle vilja att fler institutioner drevs som våra bibliotek. De fungerar som offentliga forum, folk betraktar dem som sina och man är välkommen oavsett vem man är. Många institutioner behöver ändras i den riktningen – öppna upp, bjuda in, bli en plattform och mötesplats. Om institutionerna ska ha något berättigande och inte tappa i legitimitet måste de förnya sig. Dessutom måste de motsvara sammansättningen hos befolkningen. På vissa håll är det en väldigt blond dominans.
Nästa år blir Göteborgskalaset ett Kulturkalas. Är det bra att kultur och evenemang närmar sig varandra?
Anna: – Jag tycker det är bättre att samarbeta än att ställa begreppen mot varandra.
Kennet: – Ja, uppdelningen i ”fin” och ”folklig” kultur är väldigt konstig. Sedan är det en annan sak att man inte får släppa på kvalitetsaspekten eller börja räkna besökare och bara våga satsa på säkra kort.
Anna: – Man måste fråga sig vad det man gör ska syfta till. Det finns alltid enkla trick, sådant som man vet säljer. Men det är ju inte vårt uppdrag! Vi ska spegla någonting, erbjuda tolkningar av verkligheten, berättelser om oss människor.
ULF BENKEL

Anna Takanen
Är: Konstnärlig ledare för Göteborgs stadsteater, regissör och skådespelare.
Har: Bland annat arbetat på Unga Klara på Stockholms Stadsteater.
Ålder: 37 år.
En oförglömlig kulturell upplevelse: Robert Lepages The seven streams of the river Ota på Stockholms stadsteater 1997.
Göteborgs stadsteater på nätet: www.stadsteatern.goteborg.se

Kennet Johansson
Är: Chef för Göteborgs kulturförvaltning.
Har: Varit chef för Malmö Museer och Vänermuseet i Lidköping. Är utbildad biolog.
Ålder: 53 år.
En oförglömlig kulturell upplevelse: Peter Birros Arbetarklassens sista hjältar på Pustervik 2005.
Göteborgs kulturförvaltning på nätet: www.kultur.goteborg.se