Homosexualitet är inte längre något konstigt. Åtminstone om du har ett jobb som syns i teverutan. Men på skolgården är bög fortfarande ett skällsord och på de flesta lärarutbildningar ges ingen undervisning om sexuell läggning och diskriminering.
– Någons sexuella läggning är helt ointressant på jobbet, säger Gunnar Svensson och inväntar spänt en grupp lärares reaktioner på hans påstående.
Det är måndagsmorgon i ett klassrum på Burgårdsgymnasiet och lärarna har tagit elevernas plats. Gunnar Svensson och Maria Karlsson från EU-projektet Under Ytan undervisar om diskriminering och frågor som rör homo-, bi- och transpersoner, så kallade hbt-frågor. Göteborg är en av sex pilotkommuner som ingår i projektet.
Gunnar Svenssons påstående skapar genast ett surr i klassrummet och med både bestämda och nervösa kliv delar lärarna upp sig i två grupper. Mot den vänstra väggen skall de som håller med i påståendet ställa sig och mot den högra väggen de som inte håller med.
Värderingsövningar är ett effektivt sätt att närma sig den ofta laddade frågan om homosexualitet och diskriminering.
– Det är viktigt att börja där man står, säger Gunnar Svensson. Innan man kan prata om hur man skall undervisa för eleverna i dessa frågor måste lärarna först granska sina egna värderingar.
Under Ytan fokuserar därför i första hand på lärarna och inte eleverna.
En kartläggning gjord av projektet visar att hälften av lärarna i grundskolan och på gymnasiet upplever att det ofta förekommer kränkande kommentarer och skämt på grund av sexuell läggning bland eleverna. Samtidigt uppger en lika stor grupp av lärarna att de bara tar upp hbt-frågor i undervisningen någon enstaka gång.
Vi formas redan från födseln
Gunnar Svensson slänger ut en av föreläsningens kärnfrågor:
– Vilken är den första frågan man ställer när ett barn har fötts?
Lärarnas svar kommer snabbt: ”Är det en pojke eller en flicka?”
– Exakt. Redan där börjar vår könssocialisering, säger han. Den fortsätter sedan livet ut med olika föreställningar om hur vi förväntas att vara beroende på om du är man eller kvinna.
Han ritar en linje på den vita tavlan där vi får följa ett barns uppväxt och skolning in i sitt kön utifrån ett färdigt mönster. Ganska tidigt på linjen stöter barnet även på en norm om sexuell läggning. Heteronormen. Enligt den förväntas vi som vuxna bilda par med någon från det motsatta könet.
– Genom positiv respektive negativ bekräftelse lär vi oss omedvetet att anpassa oss efter både könsnormen och heteronormen, säger Gunnar Svensson.
Normerna är oftast osynliga och det är först när någon tänjer på dess gränser som de syns. Vilket ofta provocerar och väcker negativa reaktioner.
Gunnar Svensson menar att heteronormen är en av de största orsakerna till utanförskap och diskriminering i vårt samhälle. Nyckeln till förändring är att synliggöra dess gränser, så att man kan utmana dem.
– Den siste som upptäcker vattnet är fisken, säger han. Så länge man rör sig i normen ser man den inte. Som till exempel symbolen för extra stora parkeringsplatser för barnfamiljer. De visar en barnvagn, en mamma och en pappa. Så ser inte alla familjer ut.
Lärarna behöver nya verktyg
Föreläsning på Burgårdens gymnasium har övergått i rast. Inne i lärarrummet luktar det kaffe och samtalen om den senaste timmen korsar varandra, fram och tillbaka. Ljudnivån är hög.
– Det här är frågorna pratas det alldeles för sällan om, säger Eva Andersson. Jag tar inte upp det i mitt klassrum, men med de rätta verktygen skulle jag lika gärna kunna prata om heteronormen som om mobbing och droger.
Åsa Rehnström
Läs mer om Under Ytan på www.ytan.se

Vi frågar tre elever från Schillerska gymnasiet om deras erfarenhet när det gäller hbt-frågor i skolan (homo, bi och trans)
Hur tycker du att attityden är emot homo- och bisexuella i skolan?
Jenny Gabrielsson:
– Den känns öppen tycker jag. Både bland elever och lärare.
Sara West:
– Jag tror inte att det är några problem att vara homosexuell i skolan.
Louise Renlund:
– Båda lärare och elever är öppet homosexuella. Man kan se ett par stå och kyssas i en korridor.

Behövs det mer undervisning om sexuell läggning och diskriminering?
Jenny Gabrielsson:
– Även om jag upplever att det är öppet har jag homosexuella vänner som berättar om hur illa behandlade de kan bli så jag tycker att det fortfarande behövs.
Sara West:
– Jag är tveksam. Det känns som att om man fokuserar på homosexualitet kan det bli så att man gör en grej av något som inte är en grej.
Louise Renlund:
– Jag tror det är viktigt att man vågar ha en diskussion om det. Eftersom det är en debatt som även förekommer utanför skolan, ute i samhället.