Utbudet av ekologiska kläder har sakta ökat och i vår lanserar bland annat H & M och Nudie Jeans ekokläder.
Termen ”ekologisk textil” innebär oftast att det är själva fibrerna, till exempel bomull eller lin, som odlats ekologiskt utan gifter. Men det finns kläder där även övriga produktionsled, som blekning eller färgning, har gjorts miljövänliga.
De flesta kemikalier som används i textiltillverkning tvättas ur under processen. Trots det kan det finnas kvar miljö- och hälsofarliga rester, som färgämnen, i kläderna när de når konsumenten. Oftast kommer dessa rester från de sista behandlingarna, som färgtryck eller ytbehandling. Kemikalier som innebär en miljörisk utgör inte nödvändigtvis en hälsorisk för den som bär plagget. Under 2006 ökade dock antalet anmälningar till Kemikalieinspektionen av allergiska besvär relaterade till kläder och skor.
– Om vi utsätts för en kemikalie tillräckligt ofta kan det leda till att några får allergiska reaktioner. Vi vet väldigt lite om vad som händer när många kemikalier samverkar. Därför är det viktigt att minska kemikaliebelastningen på de sätt vi kan, säger Eva Eiderström, Svenska Naturskyddsföreningen.
Johanna Westlund

Josefin Lassbo, designer på Reflective Circle som skapar etiskt och ekologiskt mode.
Varför valde du att arbeta ekologiskt?
Textilindustrin är den enskilt största boven när det gäller utsläpp i miljön, och västvärldens modeindustri förtrycker de som tillverkar kläderna. Så för mig var det inte ett ”val”: vi kan helt enkelt inte fortsätta producera kläder så här. När jag var nyutbildad funderade jag mycket på varför jag över huvud taget skulle göra fler kläder? Vi har redan en extrem överkonsumtion av kläder i väst. Men jag insåg att vi behöver bättre alternativ.
Hur kombinerar man mode med ekologi?
Jag försöker hela tiden hitta balans mellan det estetiska uttrycket och det ekologiska. Det är en utmaning eftersom man är mer begränsad i sina uttrycksmöjligheter: utbudet av ekologiska textilier är mindre, de är dyrare att köpa in, och slutprodukten blir ofta lågmäld. Och det är ett problem i modebranschen som handlar mycket om att skrika högst.
Hur mår ekomodet i dag?
Jag har jobbat med det här i tio år, och under nio av dem har jag sprungit in i en cementvägg av massivt ointresse. Men nu har helt plötsligt intresset ökat från både media och konsumenter. Det hänger ihop med det senaste årets miljödebatt, men också att den ekologiska utvecklingen har varit igång i några år. Det tar tid att förändra folks medvetande.

Annika Axelsson driver ihop med Karin Stenmar klädmärket Dem Collective, som i två fabriker på Sri Lanka tillverkar organisk, rättvisemärkt textil.
Varför började ni med ekomode?
Det behövdes roligare ekologiska kläder. Mycket av det som fanns var tråkigt, beigt och pyntat med elefanter. Vi gör toppar, hoods, linnen, t-shirts och klänningar i trikå, och levererar bland annat t-shirts till artister som Marit Bergman. Vi producerar även kläder för andra designers, och den senaste tiden har vi fått förfrågningar från flera riktigt stora klädmärken.
Varför satsade ni på rättvisemärkt?
Vi ville kombinera etik, ekologi, mode och schysst pris. Rättvisemärkt går ju hand i hand med det ekologiska. Ofta far människor illa på spinnerier, i textilfabriker och på bomullsodlingar. I konventionell bomullsodling används det otroligt mycket gifter, ofta sådana som Agent Orange och DDT som är förbjudna i Sverige. Men i vår bomull finns det inga kemikalier alls.
Vilka fördelar har eko-kläder?
Man slipper få i sig kemikalier. I ”vanliga” kläder sitter kemikalierna fortfarande kvar i tyget, och det får vi i oss. Och ännu värre är det givetvis för bomullsbonden.
Dessutom innebär ekologiska kläder bättre kvalitet. En kemisk behandling urholkar och gör fibrerna tunnare. Ekologisk bomull har kortare fibrer – men de är mer hållbara.