– Polisens jobb är ju annars ganska lätt; vi plockar in och lagför brottslingar, men hur får man de unga att inte bli kriminella, eller att bli ordentliga igen? I den utmaningen tycker jag att polisen har mycket att både lära och tillföra, säger kommissarie Bertil Claesson på Ung & Trygg.
Än så länge har polisens medverkan inom Ung & Trygg främst handlat om metodutveckling för utredningsarbetet, vilket redan har varit framgångsrikt. Nu klarar man den lagstadgade tiden på max sex månader mellan gripande och rättegång, vilket man aldrig varit i närheten av tidigare. Det förebyggande arbetet är ännu i sin linda.
– Det är ju inte säkert att polisen över huvud taget är en del av lösningen, det finns ibland en risk att unga brottslingar sluter sig ännu mer när vi är närvarande.
Men just nu håller polisen och socialtjänsten tillsammans på med en noggrann kartläggning ute i en av Göteborgs stadsdelar, på individnivå, över vilka ungdomar som ligger i farozonen att hamna i kriminalitet.
– Vi vill gärna att skolan, socialtjänsten och andra myndigheter ser oss som en resurs. Vi rullar på gatorna 24 timmar om dygnet och ser vad som händer, säger Bertil Cleasson.
På gatorna 24 timmar om dygnet
Kännedomen om ungdomar betalade sig till exempel i våras, vid ett stort evenemang på Liseberg. 5.000 ungdomar var där, plus stans alla ungdomspoliser som tog rygg på minst fem identifierade rånargäng.
Resultatet: ”bara” ett rån.
– Det begås inte fler ungdomsbrott idag än tidigare, men de är i regel mer våldsamma. Ett personrån med vapen och hot är tyvärr ingen extrem handling av en 15-16-åring längre. Men det är väldigt ovanligt att man börjar sin karriär så, oftast är det snatterier och skadegörelse som är vägen in i kriminalitet, säger Mats Ramberg.
Han är en av polisens fyra utredare som sitter tillsammans med två åklagare och en samordnande socialsekreterare i Ung & Trygg nya lokaler i Gårda. Han hoppas att närheten ska leda till nya arbetsmetoder myndigheterna emellan.
– Ibland har till exempel sekretess använts reflexmässigt som argument mot kommunikation mellan olika myndigheter, men får man samtycke från den det gäller är det inga problem, utan underlättar bara att nå det gemensamma målet, att få ungdomarna på rätt spår, säger Mats Ramberg.
I och med Ung & Trygg arbetssätt har polisen även internt fått friare tyglar att arbeta förebyggande på ett annat sätt än tidigare.
– Problemet är annars att vi inom polisen har så många kvantitativa mål men inte har något system för att rapportera förebyggande insatser. Därför jagar man statistik med att göra många utandningsprov, men ingen ser om man har gått in på en ungdomsgård för att snacka eller följt med rädda vittnen på en rättegång, säger Bertil Claesson.
Segregationen största problemet
Samtidigt är det starka krafter Ung & Trygg har att arbeta emot. Bertil Claesson och Mats Ramberg är överens om vad som är roten till det onda.
– Segregationen är det absolut största problemet. Många ungdomar i förorten känner ett enormt utanförskap, säger Mats Ramberg.
– Ja, vi måste nog alla verkligen börja fundera på hur vi hanterar människor som kommer till oss. Om man har en vettig sysselsättning känner man sig betydelsefull och att man har ett värde, annars skaffar man sig det på ett annat, negativt sätt, säger Bertil Claesson.

ANDERS EGLE