Vårt Göteborg – Göteborgs Stads nyhetstidning

Bostad

[Publicerad 2009-03-25]

Segregationen i Göteborg kartlagd

Stadsdelen Gårdsten lyfts i kartläggningen fram som ett lysande undantag där inflyttarna har samma grad av sysselsättning som utflyttarna. Detta tack vare upprustningen och framförallt diversifieringen av boendeformerna som har skett på senare år. Foto: Gårdstensbostäder

Att Göteborg är en starkt segregerad stad och region vad gäller boendet är ingen nyhet, men nu har de sociala, ekonomiska och etniska skillnaderna kartlagts på allvar. Alltför ensidiga boendeformer och stora klasskillnader är några av orsakerna till Göteborgs ovanligt kraftiga segregation, enligt forskarna.

Det är forskare vid Uppsala universitet som på uppdrag av Göteborgs Stad har vänt och vridit på statistik över boende och flyttningsmönster i Göteborgsregionen mellan åren 1990 och 2006.

”Polariseringen ökar”
– Det är svårt att jämföra olika kommuner eller regioner med varandra, beroende på hur man gör områdesindelningarna. Stadsdelen Tynnered kan ju till exempel tyckas vara lågt segregerad statistiskt sett men består av så vitt skilda delområden som Näset och Grevegården, säger Roger Andersson.

33EA.jpg
Han är professor vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, och en av författarna till rapporten ”Fattiga och rika – segregationen ökar”.

– Men man kan ändå säga att en jämförelse med liknande storstäder i Europa inte faller ut till Göteborgs fördel. Både Göteborgsregionen och Göteborgs stad är starkt segregerade och polariseringen ökar, fortsätter han.

Inte bara etnisk segregation
Den starka uppdelningen mellan boendeformer i olika områden, både inom Göteborg och i den omgivande regionen, har skapat en lika stark geografisk uppdelning av invånarna vad gäller deras socioekonomiska och etniska tillhörigheter.

– Den etniska segregationen har varit stor i Göteborg i många år, men nu ser vi att även den sociala och ekonomiska polariseringen i boendet har ökat till samma nivåer. Särskilt i spåren av den förra lågkonjunkturen i början av 1990-talet var utvecklingen närmast katastrofal, och Göteborg har inte återhämtat sig sedan dess, tvärtom, säger Roger Andersson.

Ensidiga boendeformer segregerar
Problemet är att segregation föder segregation. De flyttningsmönster som uppstår är självgenererande och förstärks efterhand, särskilt när olika boendeformer är så strikt geografiskt skilda från varandra.

5654_2.jpg
Hälften av bostadsområdena i Göteborgsregionen är mycket ensidiga och består till mer än 90 procent av bara en upplåtelseform, vilket för det mesta är egnahemsområden. Mer än 85 procent av de egnahemsboende bor i ensidiga egnahemsområden, vilket placerar Göteborgsregionen i en särställning, enligt rapporten.

Och ju större andel av de boende i ett område som bor i egnahem, desto högre är den genomsnittliga arbetsinkomsten och sysselsättningsgraden, och desto lägre är andelen med utländsk bakgrund. Det är framförallt barnfamiljer med svensk bakgrund som flyttar ut från Göteborg till villaboende i kranskommunerna.

Sysselsättning avgörande faktor
– Därmed blir det också allt färre med svenskt ursprung som bor kvar i stadsdelar som domineras av hyresrätter, som exempelvis Hjällbo, och de som bor kvar har en betydligt sämre ställning socialt och ekonomiskt än de hade i början av 1990-talet, säger Roger Andersson.

Vid sidan av tillgången till varierande boendeformer är sysselsättningen central när det gäller segregationsfrågan. Studier visar att det är svårare för en arbetslös att komma tillbaka till sysselsättning om många i grannskapet är arbetslösa, och effekten är tydligare ju mindre grannskapet är.

6AA4.jpg
Särskilt påtagligt är det för personer som har invandrat, då de har sämre inkomstutveckling ju längre tid de bor i koncentrationer med många från den egna minoritetsgruppen.

Gårdsten ett lysande exempel
När invandrade göteborgare flyttar gör de det i regel en relativt kort sträcka, och oftast till ett liknande utsatt område. De som flyttar längre bort är de som har varit i Sverige länge och lyckats i arbetslivet, och de som flyttar in i deras ställe har nyss anlänt till landet.

Ett talande undantag är Gårdsten, där inflyttarna har samma grad av sysselsättning som utflyttarna. Enligt forskarna är anledningen den upprustning av området och framförallt diversifiering av boendeformerna som har skett på senare år.

Möjligheten att göra boendekarriär inom ”sitt eget” område är ofta avgörande för om folk med bättre utbildning och ekonomi ska stanna kvar eller flytta in.

Alla fastighetsägare har ansvar

1A14.jpg
– Makthavare måste förhålla sig till frågan: För vem bygger vi? Marknadens inflytande över bostadsbyggandet har vuxit sig allt starkare, men i allmännyttan har kommunerna ett instrument för att stå emot och styra vilka boendeformer man vill ha. Samtidigt är det viktigt att poängtera att ansvaret för segregationen vilar lika stort på de privata fastighetsägarna, säger Roger Andersson, som vänder sig emot att tala om segregationen i termer av ”utsatta grupper”.

– Det är staden som är segregerad. Det finns fattiga områden för att det finns rika områden, och det är det mönstret som måste åtgärdas.

Genom att proklamera stadsdelar och bostadsområden som utsatta, proklamerar man dem också som annorlunda och bidrar till stigmatisering, och bilden att ”skulden är offrets” riskerar att förstärkas.

”Bygg billiga hyreslägenheter i Askim!”
Blandade bostadstyper och blandade upplåtelseformer är enligt forskarna ett grundrecept för att uppnå en social blandning och motverka boendesegregation. Men vilka bostadsformer ska ingå i blandningen och vilka områden ska blandas? Enligt forskningsrapporten är de rikas självsegregering betydligt starkare än de fattigas.

– Om jag tvingades välja skulle jag börja med att bygga billiga hyreslägenheter i Askim innan man bygger egnahem i Bergsjön. Och allmännyttan har faktiskt använts som instrument ovanligt bra i Göteborg, men problemet är att de ofta stöter på resursstarka grupper som protesterar mot sådana planer. Politisk enighet kring mål och medel för att bryta segregationen är därför den viktigaste faktorn för att stå emot enskildas särintressen, säger Roger Andersson.

Många bäckar små gör skillnad
I Göteborgs Stads budget sägs att ”segregation skapar orättvisor och klasskillnader”, men enligt forskarna är orsaksförhållandet lika starkt åt andra hållet. Alltså är motarbetandet av orättvisor och klasskillnader också en del av lösningen. Samtidigt ser Roger Andersson byggandet av diversifierade boendeformer som en avgörande faktor för att bryta segregationen.

– Även om byggandet är litet och bara fyller på antalet bostäder med en procent per år så är det en långsiktig process. På 20, 30 år blir det ändå många bostäder och då är det viktigt att man har byggt rätt så att det finns många olika boendealternativ i alla stadsdelar.

3432.jpg

Foto: Anna Jolfors


Gilla och följ Vårt Göteborg

Facebook logo

Twitter logo

Vårt Göteborgs nyhetsbrev

Nyheter från Göteborgs Stad varje vardag. Prenumerera här

Beslut i kommunstyrelsen

Gustav Adolfs Torg

Förstudie om gränslös vård i Angered, Göteborgs Stads risk- och sårbarhetsanalys och Göteborgsförslag [828] Hearing om Västlänkens tidplan, budget och miljö. Det var tre av de ärenden som kommunstyrelsen beslutade om onsdagen 11 september. Läs kommunstyrelsens notiser här!

Se sändningen från kommunfullmäktige 12 september

Gamla Göteborg

Götaälvbron fyller 80

Läs fler artiklar i serien Gamla Göteborg

Stadsutveckling Göteborg

En grön och nära storstad för alla – läs om stadsutvecklingen på sajten Stadsutveckling Göteborg.

Göteborgs Stads kalendarium

Göteborgs officiella besöksguide - Go:teborg.com

Vad är på gång i Göteborg? Hitta evenemang, restauranger och boende i Göteborgs officiella besöksguide

 

Länkar

Vårt Göteborgs länksamling